ters uppwäxa oc inträda i det medborgerliga lifwets olika förhållanden. Ett färskt exempel härpå Har Dagbladet nyligen hört uppgifwas. Ett ungt fruntimmer, hwars föräldrar tillhöra derwarande baptiftförfamling, oh fom i följd häraf aldrig blifwit konfirmerad i statskyrkan, har, i begrepp att träda i ättenskap, icke kunnat erhålla tyrklig wigsel, hwarför hon och hennes blifwande mate ide ega annan utmig än att antingen begifwa fig till Danmark och för en tid låta upptar ga sig, till vanffa undersåter, eller och fara till Wåmhus, för att, litaledes endaft tillewidare, inskrifwa fig säsom med lemmar af derwarande baptistförsamling — det enda dissentersamfund, fom begag: nat fia af 1860 års förordning och få: lunda blifwit af staten erkändt. Det berättas, att kontrahenterna bestämt sig för denna sistnämnda utwäg. Sannolikt foms ma flera, i samma stållning, att följa deras exempel, hwarför wi i Wåmhus torde kunna erhålla något motswarande det på sin tid beryltade Gretna Green. (A. B.) Småfåglarnes wiämer i Götes borg företogo den 16 dennes en utmarsch till Hisingen för wertställande af ffogssådd. De olila skolorna, realgymnasium, magister Neovii skola, dessutom åtskilliga privatskolor och flera klasser af folkskolans gossar, framtågade med fina fanor och beredre åskådaren en lifwande anblick. Sedan de mid niotiden samlats å S:t Erifs torg, hölls en fort bön, hwarefter direktör Söderling öfwerlemnade till de många Småfåglarues wänner ett mac: kert stanrar, hwari syntes bolstafwerna S. BW samt ett landslap med fmulågs lar. Det talrila sällskupet, hwars Dar möter wäl uppgingo till öfwer ett tusen, mottogs derefter af def ordförande, ins tendenten A. W. Malm, pmwarester de aj ångfärjan öfwerfördes till Hisingen, der de i en lång tågordning afmarscherade till den en half mil bort belägna utmark, som blifwit upplåten för deras såningsarbete. På denna mart slogs läger — flera tält woro för detta ändamål medtagna, bland andra ett bar förre tält, I hwilta lämpe liga förfrisimingar, till cu del ffäntta af wälwilliga gifware, tillhandahöllos, — ech efter intagen måltid började arbetet. Från de omgifwande bergen war det en wacker tafla, fom uu erbjöd fig för Aftådaren. Under fröjd och gamman tillgrep den talrilka ungdomen de medförda red skapen, och det dröjde icke länge, förrän den för skogssådden upplåtna inhägnaden war bearbetar och jådden i full gång. Wid 3tiden skedde uppbrott, och skaran hems marscherade under fång och trumning. Festen, den första i sitt slag, war i allo lyckad. Alla klassers ungdom war här förenad i wackraste sämja för det gemene samma gora syftet. Det wore lyckligt, om den ide, som här sålunda börjat win na förwerkligande, blefwe i i alla landets tommuner omfattad. Komme fådana års fester öfweralt i gång, skulle det ide drvö ja länge, innan foltet sjelf blefwe skogens och jmåfåglarnes wänner, då med det: samma alla widare farhågor för ffogsftöfling och ingrepp i naturens hushållning genom otynnig förföljelse af de landtmans nen få nyttiga såglarne wore undanröjda. (6. H. T.) Stiftsnyheter. Den 25 Maj 1810. Kongl. M:t har, den 21 d:s, till fyrkoherde i Degerfors i nåder utnämnt fas pellpredikanten i Jörn, O. A. Lindfors. Sökande den 24 do:s: 1:0) till tyrtos herdebefattningen i Nordingrå pastorat reg. 1 kl.): kontraltsprosten P. M. lockhoff, komministern J. O. Huss, t. f. pastorn P. Brandell och starspredikanten fil. d:r N. Th. Feltström; samt till 2:o) kyrkoherdebefattningen i Gelliware lappmarkspastorat: kyrkoherden J. O. Curteliua och t. f. pastorn, skolmästaren C. M. Stenborg. Förordnade: S. m. adj. M T. Ber lin, som förut blifwit förorduad till t. f. paftor i Lycksele, har i stället sörordnats till v. komminister och skolmästare i Omid: jock och fapellprdrtanten C. A. Asplund, att, jemte innehafwande tjenst, förestä par storalwärden i Lycksele. Tidninasäsfmersiat.