Sdktatsrevisorerua Ha denna gång — säger Nerikes Allehanda — lyckats göra ett par upptäckter, hwilta tasta ett något egendomligt ljus öfwer de sätt, på Hwiltet en del anslag anwändas, ett sätt, fom minst sagdt är besynnerligt. Den första upptäckten rörer de af förra rilsdagen, till betoftande af offentliga wetenskapliga fö redrag i hufwudstaden, bewiljade 10,000 rdr, af hwilla icke stort mer än hälften, eller 5,675 rdr, kommit fjelfwa föreläfar: ne till godo. 827 rdr funnos misferli gen tvar i fasfan, men reften hade åtgått till aflönande af en redogörare, af watt mästare od) polisbetjenter, fom haft med falen att göra, samt till lotalens iord: ninghållande, ywarwid är att märka, det stadssullmältige åtagit fig att tillhandahålla kostnadssri total. På fin anmärkt ning, mot de fa förhållanden, har utffot: tet just ide fått någon tillfredsställande förllaring, men mill dock låta nåd gå för rätt och beder rilsdagen ide fåsta fig der wid. Den andra upptäckten, som, om wi minnas rätt, redan warit omnämnd i tidningen Arbetaren, beträffar förmwaltnins gen af sollskollärares pansionsinrättning, fom af en föregående ritsrag fått fig anslagen en summa af 180,000 rdr. Une der revisionsäret har från denna invättning utlemnats pansioner ät 4 personer med 323 ror, under ret att till aflöning af direttionen, tjenstemän och wattbetjente åtgått 4,958 rdr, till öfriga förmwaltnings tofinader 918 rdr samt till möbler och inventarier i inrättningens embetstofal 1,601, eller tillsammans i förwaltaingsomkostnader 7,477 rdr. Detta är tå fans nerligen ett af de oförsyntaste sätt att förmalta, till hwiltet man ide lätt tor: de finna motstycke annorstädes än i det heliga ryffa vitet, der det påftås att tjenstemän och betjente mer än annorstädes weta att hugga för fig af statens medel. Äfwen under föregående år 1868, upp: gifwas — förmaltnings-omtoftuaderna till 7,008 rdr. Det fattas ide mycket innan hela behållningen åtgår till mwertets un: rerhäll, och dithän tär man wäl också snart tomma, ifall ide k. m:t skulle täckas, att, fom statsutskottet föreslagit, anbefalla sånana åtgärder, att tostnaderna för dens na förwaltning må i 7mwäjendtlig mån nedbringas. Det täl sannerligen wid! — Ejömans-misjtonen. År 1864 sammanträdde i staren Bergen några män och stiftade en förening för evangelii förtunnande bland skandinaviska fjör män i främmande hamnar. Änramålet war att i stälet för de liverlighes tens nästen, fom rittills warit de enda lofaler, hwilla inbjudit ven efter en tes sas beswärligheter trötte sjömannen till hwila, bereta sjöfaranden när han lars var i en utläntsk hamn wertlia Weder: tvickelse, andlig omwårdnad. Förenins gens sträfwande har omfattats med all: mänt teltagande, och norska missionärer ba redan blifwit anstälda i Leith, Ant: werpen, Shielts, Cartiff oc) London. Swenska evangeliska fosterlandestiftelsen, hwilken anser det wara tillbörligt att äfwen wi swenskar deltaga i detta mid: sionswerk och ide kasta bördan deraf ens samt på wåra norska bröter, har redan med egna medel bekostat anställandet af en fjömang-migfionär i Konstantinopel. Afsigten är nu att anställa sådana äfe wen i Alexandria och Liverpool, och för att funna förwerkliga denna afsiat mäns der fig fofterlandsftiftelfen nu til al: