Norrländska Korrespondenten – 22 april 1870, sida 2

nade, erfor saker, som uppfyllde honom med den största fasa. Det var frägan om ingenting mindre än om ett med mord förenadt rån, som samma natt skulle utföras i den angränsande badorten Teplitz. En rik Fransman, som der bodde i ett afsides beläget hus, skulle blifva offret för deras rotlust. L En röfvare, som af de andra kallades skräddaren, ville uppskjuta företaget till en annan dag, emedan det den dagen var, en Tycho-Brahe-dag, men en annan, som benämndes Huban, ifrade deremot och bevisade, att ett uppskof skulle beröfva dem tillfället, da Fransmannen i dag var ensam, men redan i morgon väntade tillbaka sin till Pressburg sände betjent. En tredje, vid namn Ismael, instämde med Huban och försäkrade kamraterna, att Fransmannens svarte betjent var en lifslefvande djefvul, hvars mod och styrka skulle hafva gjort deras spel mycket svårt. Men då han nu var borta, borde utförandet af företaget gå lätt. Nästan alla de närvarande röstade emot skräddaren, men denne ville ändock ej gifva med sig. De kallade honom derföre lätting och förrädare och hotade honom till och med med döden. Åter öppnades dörren, och Wilhelm igenkände värdens röst, Larma då