Norrländska Korrespondenten – 12 april 1870, sida 3

Utrikes. Frankrike. Den fenatsfomite, fom skall afgiswa utlåtande öfwer den franska författningsreformen, beftår af män, fom till största delen spelat em stor rol under andra fejsardömet, i det walen fallit på Nouher, Magne, Baroche, Dronyn de Lhuys, Our eutin-Baudart, Manpas, Vehic Devienne, Chasseloup Laubat och Boudet. Innan malen företogos, hwilket skedde den 1 dens nes, egde inom afdelningarne en utsörlig riskussion rum om det föreslagna senatstonsultet, entannerligen om frågan Bhuruwida den nva författningen bör sanltio neras af folket, innan den fan träda i traft, och man antager att fomitån allra: först skall fatta ett beslut härom. Prins Napoleon war tillstädes i fin afdelning, men deltog ej i dislussionen. Rouher och Baroche waldes enhälligt; Laguerouniere, hwilken hade lemnat Bryssel för att intaga fin plats i senaten, dukade under för Bauchart, fom dock blott segrade med en rösts öfverwigt. Enligt Patrie äro sex medlemmar af fomiten beslutna att understödja minifterens liberala politil; op positionen skall representeras af Rouher, Baroche och Behic. För hvad Rouher angår är denna indelning dock knappast rik tig, då komiten malt honom till fin ord förande. Den tionde medlemmen, Drouyn de Lhuys, tror tidningen fig ide för ögon: blicket funna räkna till någondera af be twå grupperna, då det af hans yttranden under öfwerläggningarne i afdelningarne är omöjligt att komma underfund med, om han önskar senatskonsultet utwidgadt i liberal riftning eller will hafwa detfamma inskränkt. Bays upplvser, att jurydomstolen i Tours ingalunda, på fött tidningarne berättat,