Norrländska Korrespondenten – 12 april 1870, sida 3

1101, 010110 J)1fHUUI IIUIII BD 1 möter af riksdagens båra samrar, flera af staterådets medlemmar, åtskilliga janwägsingeniörer, publisister m. fl. Hr kapten Gustaf Nerman skänlte till Stockholms högstolas grundfond rdr 76: 50 rmt, utgörande det efter tostnadernas betäckande återstående öfwerskött af inkom sten för sälda inträdes biljetter till dilPutationg-atten i Slöjoskolans stora hörsal. fondsorts-RNybeter. Halmstad. Jernwägsmötet härstädes d. 31 Mars biwistades af närmare 100 per: sonet, hwaribland flera representanter från Småland. Teckningen hade stigit till c:a 7,000 attier, förutom det antal, fom fom mer att tecknas af flera personer, hwilla endast antecknat sina namn å listorna utan att bestämma antalet altier; dessa uppe ffattades till 500, och tecknades mid tilfället en del, hwaran teckningen fan bes råknas till minst 7,500 aktier. Halmstads stad åteg sig upplåts så stor plats å warfslotten, fom fan för jernwägen med ftas tionshus wara behöfligt, äfwensom en del församlingar utfäfte fig lemna wissa tolf: ter sleepers. Härefter uppstod fråga om, huruwida bolag skulle lonstitueras, hwilken beswarades med enhälliat ja, hwarpå en centralstyrelse waldes och lokalstyrelser in om hwarje socken, en a tre för hwarje. Hofmarskalken Löwenskiöld företedde ett från hr Millar i Göteborg ankommet bref med erbjudande af engelska kapitaler för banans läggande ända till 23 af anläggs ningskostnaden; och beslöts, att entreprenörer på tid och ställe, fom af centralftys relsen bestämmas, skola möta för att taga Niksdagen år 1870. Den 2 April på aftonen hade envaft andra tammaren sammanträde. Bland te fattade befluten nämna mi, att äfwen andra kammaren godlände k. mzts pro: pesiton om ändringar i förordningen an: gaende tommunalstyrelse i Stockholm, och bar detta såleres blifwit riksdagens beslut. Andra kammaren ajslon, litasom jörsta kammaren förut, de motioner lag: utffottet afstyrkt: om uphörandet af par stors sjelfständighet som orrföranre i soc kenstämma; om ändringar i föreskrifterna för presters, klockares och foltffolelärares tilljättande; om ätgärter för uppe häfwande af presterskapets rätt till bes frielse från utffylver för deras gårrar i städerna m m. Desja frågor hafwa sålunda förfallit. Men äfwen de beslut, som andra kammaren fattade: om rät tinhet för lantstingen att sjelfwa utse fin orrföranre; om ändringar i förord: ningen om hemmansklyfning och jord: afföntring, samt om rättighet för lär rare wid folkhönskolorna till presterlig tjensteärsberätning, tunna ide föranleda till någon ritsdagens åtgärd, då första kammaren ogillat de wäckta förslagen. J fråga om rättighet för landsting att utse fin ordförande hwarom br Eng: man wäckt af utffottet arftyrft motion föres föll en rvistusfion, fom slutade dermed, att kammaren antog hr Kelmodins re: serwationswis afgifna förslag om föl: jante förändrare lydelse af S 25 i före ordninaen om flandeting: Lantstinget utser inom sig för hwarje lagtima landsting å första sammanträret ortförande och vise ordsörande, hwilkas vefattninaar skela fortfara intill nåsta lagtima sammankomst. För denna förändring uttalade fia, utom reservanten sjelf brr Engman, Ola Jönssoen, Herengren, Höryfelt, Jöns Persson, Bowin, Lever, frih. Nterbielm, Granlund, Sjöbera, Hierta och Törnfelt. Deesa talare ansågo ifrågawarante före ändring bära widtaaas, till förekommande af ett obehörigt inflytante från abministrationens fira på landstingens förbands lingar; ett inflytande, fom lått ligen möjliggjortes genom ortföranrens rät: tiabet att deltaga i öfwerläganingarna om än ide besluten, och hang witsträckta maft att wäara propesitien å framstälda yrkanden. För öfriat anfördes, att ret äfwen för kongl. ma:t skulle wara en förtel att befrias från beswåret med ortförandes utseende, samt att vet fame band mellan statsförwaltningen och landstinaen, fom man ansett nödmwänbigt och hwilket skulle betingas af den numar rante ordningen, i i alla häntelfer skulle fomma att förefinnas, rå ju landstin: gens beslut i många fall måste under: