97 171)7 ((4424 — terade med hwarandra inför la haute cour. De kallade redan under första första sessonen hwarandra för mördare och lönnare Båra motståntarne mid hålla fina föregående förklaringar; Fons vielle har dessutom bestämdt nekat tilla att han någonsin yttrat, det prinsen fått en dugtig örfil af Victor Noir. Un: ter witnesförhören har emellertid ett witne försäkrat fig ha hört de Fonvielle säga dessa ord. Journalisten Wachter fade fig ha hört Fonvielle yttra, att före talet war ett wapen, fom man har rät: tiahet att anwända mot politiska mot: ståndare. 4 witnen, bland hwilka redaktören för Puays, Granier de Cassagnac, samt prinsens läkare d:r Pinel, ha förs klarat, att ve omedelbart efter tilldragelsen i Auteuil sett spår efter slag i prinsens ansigte; witnet Cassagnac har dessutom bekräftat prinsens påstående, att han alltid plägat bära på fia en re volver. — Henri Rochefort, hwilken far miljen Noir begärt att få hörd fom witne i målet, har i månrags natt blifwit förd til Tours under betäckning af 10 poligapenter och en Officer de paix. Tours den 25 Mars. Witnesförhör ret i rättegången mot prins Pierre Bose naparte är slutadt och förswarstalen hafwa börjat. Fonvielle har blifwit dömd till tio dagars fängelse emedan ban ins för rätta utropat: prinfen bar fegt mördat Noir! Ryssland. Efter 6 års förbererande åtgärder har bondemancipationen i Ryssland definitivt trätt i kraft den 3 dennes. Af alla de fordna lifegna, hwilkas antal på stora godsen anslås till 9,649 254, hade under tiden mellan 1863—1869 ett antal af 6,261,143 eller 64,, proc. blifwit fjelfeganbe, och 3,388,111 stodo ännu i når got slags beroende af fina fordna herrar. Hwarje år inbetalas omkring 31 mill. rubler till statskassan för friköpt jords egendom. Den kejserliga ukasen af den 19 Febr. (3 Mars) 1863 om bondemans cipationen skall nu aftryckas i få många exemplar, att åtminstone 50 000 ex funs na utdelas i hwarje guvernement. Utasen skall dessutom uppläsas och förklaras i hwarje landtkommun. Afsigten här: med är utan twifwel att motwerka det socialistiska partiets fortsatta ränker och intriger. J en korresondent från Petersburg til Indep. belac skrifwes: Wi ha erhål: lit en böaft wiatig underrättelse från Ofterfjuprovinferna, Landtdagarnes, d. w. s. ridderskapets församlingar i Et: tand, Liffland och Kurland ha fattat lik artade beflut, hwilta synbarligen warit på förhand aftalade. De begära, att de tre församlingarne skola förenas till en, och att borgarestånret och de sjelfegande inom bondeständet skola deltaga i den. Detta afser intirekt att åt Öfterfjöprovinserna gifwa en fpeciel författning, som skulle göra dem till en liten fjetfständig stat. Om tet werkligen wore meningen att gifwa dessa provinser en liberal författning, så kunde man icke inwända något deremot, och man skulle tå endast önska, att de ryoska provingförs samlingarne följde detta exempel. Olydligtwis har man emellertid här endast att göra med en skenbart liberal organi sation, fom röljer planer af en helt annan faratter. Den gemenfamma landtdag, fom baronerna begära, är endast ett medel till företommande af att nöd. gas underkasta fig de reformer, hwilka äro införda i rikets ryska povinfer, och fom på en gång skulje göra slut på Tyskarnes supremati i Östersjöprovinserna: Tystarnes antal utgör endast 20,000, meran te ursprungliga inbyggarne, Esterne och Letterne. uppgå till 1! million. Då kejsar Alexander den 1:fte i början af Detta århundrade tillfännagaf, att han ämnade upphäfpa lifegenslapen, förklarade areln i Öfterfjöprovinserna, att den wille frigifwa fina lifegne. Detta anbud upptogs wäl af fur veränen, och han godkände denna reform. Men resultatet häraf blef följande: De lifegne förlorade, efter det de frigifwits, all rättighet till den jord, fom i urminsneg tider odlats af dem från far till fon, och fom de ärft af fina förfäder, hwilka blifwit besegrade och gjorda till trälar af de tyska ridrarne. Således skapardes på en gång öfwer en million proletärer, .2Aä24k .. oo KA nrt RK ÅA