tyga att sparrarne lågo på bolagets mark, swarade S.: (ja, om han (swaranden) erkänner det så. (Almän munterhet bland åhörare, parter och domftolg-ledamöter.) Swaranden wille naturligtwis ide erkänna. Det andra witnet, en bor lagets sågställare, kunde ide heller ins tyga mera än att åtskilliga af sparrarne lågo på några stenar å stranden. Vit: net begärde ersättning för sin inställelse. Ja, kanske jag ton få litet också,, yttrare den witnante nämndemannen. (Ånyo allmän munterhet.) Warssbolaget nedsatte ädelmodigt fina anspråk till 30 öre pr sparre.