Norrländska Korrespondenten – 18 mars 1870, sida 4

Article Image
tralisation har infört i wårt land. Kon stituerande församlingen, hwilken gaf efter för sitt misstroende till kungligheten, ha: de fullkomligt afwäpnat den genom att lemna den answarig för de oordningar, som den icke hade makt att undertrycka. Genom en ounmnwillig reaktion gjorde bet allmänna välfärdsutskottet och fejs sardömet raka motsatsen. De beröfwade de lokala myndigheterna alla deras rät: tigheter, för att dermed bekläda den cens trala matten. Mellan dessa båda ytter: ligheter måste wi söka rätta wägen. Hwad wåra seder och bruk angår, så äro de sådana fom flera seklers centrar lijation har gjort dem; till följd af be: gäret att beherska samhället, har centralmatten blifwit liksom en främmande och påbördad matt; mwår fiende är mår berffare, fare Lafontaine; och härmed uttryckte han endast altför wäl landets allmänna känsla. Då denna centralifar tion ide har alstrat fient tliahet, få bar den alstrat likgiltighet. Denna man är klok, ty han sysselsätter sia ide med politit, fäger man öfweralt, i fynner het inom medelklassen. Med fårana feder fan man ha anspräk på frihet? Friheten fordrar hängifwenhet oh up: offringar, och hwad fe wi? Massor af sökande till aflönade tjenster och ingen håg att göra nåpot för intef. Wid börs jan af wår stora revolution betecknade abbe Sieves det mål som den önskade upnå. Af vet tredje ståndet, fom mar ett intet under gamla renimen, ffulle den göra alt: Nå wäl, denna revolution har aått öfwer, och i dag fan man säga att det tredje ständet är ingenting. Det tyckes ha helt och hållet abdikerat; den lemnar i wårt samhälle ett tomrum, som en despotism ensamt kan fylla. Wi måste till hwad pris som helst förändra dessa seder. Centralisationen har gifwit of dem, vecentralisationen skall mildra tem. Till werket derföre! Det Dar altrig gifwits ett skönare tillfälle att göra sitt land en stor tienst, och jag är aldeles ide förwånad öfwer den ifwer, hwarmed äran att så deltaga i detta npdrag eftersträfwats. Wi äro en fri kommission, i annat fall skulle min närwaro här wara oförklarlig. Styrelsen skall sanktionera och answara för wåra beslut, wi äro enrast hitkallade för att förbereda dem, och det skola wi göra full: tomligt efter wår öfwertygelse. Låtom of arbeta allwarligt oh utan förbehåll. Mina herrar, då i Rom, tillåten mig detta klassiska citat, en ung medborgare iklände sig den manliga togan, war det en högtidsdag för familjen oh rökelsen doftade på husgudarnes altaren; i bag är det ett stort folk, som skall lemna sitt omyndighetstillstånd och ikläda sig sin manliga drägt. Skola wi pryda oss med blommor och fröjdas, eller skola mi bes reda oss på något nytt bedrägeri och ett förödmjukande misslyckande? Det beror mycket på er. Det år nog att säga er, att J hafwen framför en stor, helig pliat, men äfwen ett s:ort answar! AAAggngnngngngnggngg

18 mars 1870, sida 4

Thumbnail