ban ej lunte emot sttt nekande anses bafwa stält håsten utan tillsyn den 28 December. Fällrin erhöll en upmaning att hålla fig nytter och ej få ofta, som hittills warit fallet, svnas inför rätten. 3:c) Jnsp. D. Frendenthal, för Hwil: ken peliek. Erikjon upträdre som ombud, bar stämt hemmansegaren Frånberg i Sclånger med yrtanre af anfwar å hos nom, för tet han ten 6 December för: lidet år slulle hafwa misshandlat föranben. Swaranden nekade. Som witnen hördes aarfwaren Setterwall, fru Sun ting och hennes tretter Hilma. Den förre berättare, att sagre dag bare Freus denthal fl. 10 f. m. penom förburssedel bestält skjuts å vå warande gästgifwaregården, ter han erhållit till swar, attom han ej wille gifwa något extra, finge han ej häst förr än wid 24titren, hwarwid han lät saken bero. Men då klockan blifwit 10 på fvällen och ännu ingen skjuts afhördes, följve witnet käranden ät in på gästaifwerict, derifrån dock täran: ren, fom i dagboken sett fin förbursserel kvarliggande, snart aflägsnat fin un: ber yttrande: Borde man ej lära en fåran fähund weta but! rertill gäftaif: waren genmält: Hmwad är det för en rackare, fom kallar mig föhunr? Vit net gick strax rerpå ut och fann rå Freudenthal med stark nägblor, hwilken fortfor hela natten. MNäpon tid veref: ter bade swaranden upmanat witnet att söka beweka käranden till gorwillig up: görelse. Hela detta witnesmål bestreds af Från: bera. Fru Sundina hate intet att ups lysa men Hilma Sunding wiste att bes rätta om ortwexlingen inne i rummet mellan käranden och hennes far, wid hwilken bon sprang ut, befarande att färanden skulle flå hennes far, samt om ett gräl i förstun mellan käranden och swaranden. Målet upsköts. Rätten åtskildes för att åter fammans träda kl. 4 e. m.