visa mig min hustrus sell eller ock dödar jag digen -Så följ mig då lo IIon gick derefter utför en trappa, efterföljd af Zehnalek och två af hans kamrater. Den ene af dem sade till honom: Akta dig hon tänker på förräderily Uppasserskan öppnade en oläst dörr och sade. Här bor er hustru. Tag henne gerna med eder; jag skall ej hiodra eder derifråno. Med utbredda armar och glädjeropet: Anna störtade röfvaren in i det öppnade rummet; men innan hans häftiga bjerta hunnit klappa två gånger, tumlade han tillbaka med ett doft anskri. Han befann sig nemligen i likrummet och såg sin Annas blott med ett lintyg beklädda lik ligga framför sig på en låg träställning. Zebnalek nedkastade sig klagande, framför den döda, fattade de båda kalla händerna, som lågo i kors på hennes bröst och tryckte på hennes bleka mun sina läppar, hvilkas färg i detta ögonblick föga skiljde sig från likets. Kall, iskall! ropade han. Jag kom för sent, för att enligt hennes önskan rädda henne ur fängelset!o Derpå försjönk han i sin smärta, och stora tårar rullade utför hans kinder. Hon har i dag ångerfult, aflidit af rödsoto, sade kvinnan, omen hon förbannade dock edert skändliga lefnads