öfriga äro vanligen om söndagarne vid denna tid frånvarande. Jag hoppas, att vi skola kunna tillfaångataga posterna i gängarne, utan att det kostar blod. Laga så, att de ej få tid att skjuta, ty derigenom skulle de yttre posterna allarmeras, och vi tviugas att skynda åstad, innan vi hunnit ordna oss och förse oss med det nödvändiga för kommande behofver. Ingen tvingas att följa oss, men ve den, som sedan han en gång slutit sig till oss, fegt viker tillbaka, eller till och med gör ett försök att förhindra vår flykt! Det är hvar och ens pligt att genast nedgöra en sådan förrädare. Döden utan nåd, men döden ej onödigtvis! — De, hvilka blott bafva ett års fängelsetid eller ännu mindre örrig, göra nästan klokast iatt stanna kvar hår. — Kommen nulI spetsen för de upproriska ilade Zehnalek uppför trappan som förde upp ifrån de underjordiska rummen, utan att bekymra sig om de fångar, som lydde sista tillsägelsen och kvarstannade. Den oförvägna skaran började med förvånande framgång uttörandet af Zehnaleks plan. De få i gångarne enskildt stående vakterna örverväldigades. beröfvades sina gevär och inneslötos i sellerna. innan de sjelfva riktigt begrepo, huru det tillgick. I vaktrummet befunno sig blott en korporal och tre man, Då dessa sågo