Norrländska Korrespondenten – 8 mars 1870, sida 2

Ni skal ännu en gång återfå ert sinnesluguo atertog flickan, yty Jag hörer på ert tal, att ni lilvas af de bästa föresatser. Rättskaffenshet, parad med slit gifver menniskan ensam själaro och belatenheto. Så säger älven pater Sturm,, svarade fången, och så säger mig äfven mitt, tyvär! för sent uppvaknade förnuft. Hvad som skett, har skett l NI har lidit för eder förseelse. Hvem törs göra eder förebräelse derför ?v vSamvetet. min fröken, och detta unnar mil säkert aldrig någon ro. Jay har tatt en rellsiös uppfostran och vifte mig sedermera, och det gick mig länge väl bär i verlden; men så blet jäs sjuk och lag till sangs i sex veckor, och när Jag uppsteg, mäste min hustru intaga min plats. IIvad vi genom ärslang flit hade samlat, försvann inom kort. I denna pröfvingens stund förtviflade jag, och lade armarne i kors och började supa, då jag hade bort arbeta med dubbel flit. I deuna Sinnostammmgå sammanträffade jag med tva fördna kamrater, som bad sot: på fästning. Dessa dr. 20 mia til krogen, der vi berusade oss. ocn tre timmar sednare ötverlölto vi och plunArade samt sarade svart en våretarihandlare. När jag kom hem med min undel af bytet, fick jagz höra, att den byggmästare at hvilken jag de sista