Norrländska Korrespondenten – 4 mars 1870, sida 3

utsärdad of professorerne Siqurr Ride bina, Axel MRNyblenus och C. Y. Sablin samt otjunften F. . Hånguröm, har Jöljante wärtiga lydelje: IStand vem af nn lefwankte slägte, hwilta itkat allwarlinare srudier inom Upsala unwersit.is filosefiska fakultet, terre de wara få, fom ide dels i pers sonlig ben tran och tackjamhet dels i den bildning, te wid unwersitetet wunnit och med hwilten re nu gagna fiderneglane ret, åt Boström rest en minneswård, bättre och waraltigare, än hwarje faran af sten eller metall. Men äfwen en syn ig minneswård borde icke saknas, ut wisante ten plats, der de jortiska (vare leiworna ar ben härangängne funnit siu hwila. Här är tock icke fråga om når got prattjullt eller dyrbart monument: vet stulle strita mot ven bortgångnes eget sinnelag och smak. Enrast en entel arafwärd må fylla det rum, fom I ven bistoria öfwer unwersitetete hätangangne lärare, hwulten Upsata tyrkogard har att förtälja, får tomt, sälänge der salnas namnet på en af te iunftlytelseritafte, pliattrognaste och lännst wertsamma bland vem, fom i senare titer wunnit ära åt univrsitetet. Untertecknatre förestälau sin, att be bereda Boströms talrita lärs jungar och wänner en glätje, tåde härs med inbjuda dem att lemaa bit rag till resante af en mård på Boströms graf. Sör retta ändamål torre ide mer än nå nra hundra riletaler behöfwas. Bidrag tecknare åltre listor, jom irritets bollär ter finnas tillgängllga, skola of of ejter bälta försand anwäntas och behörigen retowisas. -Jagten å änder, skiifwer Cimbrigs hbamne-blavet för den 22 Febr., har unter denna winter till dato warit icke jä obetydtin, enär vet påstås med fätere bet, att omkring 1,000 stycken blifwit tels skjurna, tets sångaade i fiskaarn. Jutomsten lärer ide warit få obetydlig, enär de kehlat 33 öre itycket — eller tilhymmans 300 rer. En stälhunr, fom trupit upp på isen, skjöts i förra wecka. — Gcograjiska sällstapet i Paris hön ren 18 Februari, med förra konseljpresicenten Chasseloup Lanbat såsem ords förande, en generalsfomuanfomft, rå den af lejsarinnan utfästade årgbelöning af 10,000 srancs åt den fransman, fom uurer årets lopp genom en resa, en upps täckt, ett arbete eller företag mest birras git alt sprita gografiska kunsktaper etter befrämja Franlrites handelejörbindetz jo ör första gången uttelades. Dens na betönivg blef, på förflag aj Barbier tu Vecege, tillerkänd Ferrinand ve Lesseps, fom sjelf war närwarante. Led seps tadarc för utmärkelsen, men mä arate att mottaga de 10.000 francs, hemställande att ve måtte tillrelas den experition, fom Birgemont företager i jäuskap med Samuel Baker i vet inre Airika. Lesseps förtlarade fia blott wil. ja mottaga minneepenningen af auld. — metodister i Skandinavien. I Säins debudet, jwenska metodisternas i Åmerikta organ, läses: Wär mission till Danmark, Norge och Swerige begynte 1854. J Danmark omg Norge hafwa wi nu 12 missienärer, 13 fönvagaffolor med 564 barn ech 51 lärare. J Sweriae, ver missionen egentligen begynte 1867, räfs nate wi i Juni 1869 14 missionärer, 24 pretikoplatser, 10 föreningar med 929 menlemmar, 9 söntageskolor med 80 lä rare och 841 elevir.