Norrländska Korrespondenten – 4 mars 1870, sida 2

skulle jag anställa den storartade illuminationen. oBoramästarevalet försiggick, namnet på stadens nya öfverhufvud förkunnades under trumslag och trumpetstötar, det sköts i nickhakarne hela dagen, och om aftonen strömmade hela befolkningen till torget, för att se den storartade illuminationen. vNär skall han ändtligen visa sin konst? frågade de goda Zwickau boerna hvarandra, då de efter lång väntan ännu ej sågo till något ljus i rådhuset. Näraskall herr Weps hålla sitt gifna ord? Jag hade nemligen lofvat att min illumination skulle blifva så storartad, att den skulle öfverträffa allt, som man i den vägen förut sett uti konungariket Sachsen. Den goda staden fick en öfverraskning af eget slag. Åndtligen förkunnade nemligen en uppstigande raket illuminationens början, och samtidigt visade sig uti takfönsterna ett ljussken, hvilket hastigt tilltog, och en minut sednare framstucko på alla fyra sidorna eldtungor, som började slicka det gamla, murkna virket i byggnaden. Jag säger eder, att det var ett skådespel för gudar, men Zvwickauboerna funno det dock vara allt för storartadt. Några af dem skreko: eld och andra vatten, och herr Weps, som aflägsnade sig genom rådhusets bakport och trängde sig igenom folket med ro