Norrländska Korrespondenten – 4 mars 1870, sida 1

Gästgifweri, håll och reservstjntsen. Den 13 Maj 1868 aflät rikstagen till regeringen en skrifwelse med hems ställan om utredning af orsakerna såwäl til de utomordentliga missförhållanden, fom inom wissa orter enade rum i affer ende på de från skjutslag utgående höga bidrag till entreprenören fom och till swårigheten att mid de särskilda ffjutdstationerna anordna entreprenad. På grund häraf befalde regeringen längftyrelserna att utreda dessa förhållanden med såärskilt afseende å alla de stållen, der bidragen öfwerstiga 50 rdr på hwarje helt förmedladt mantal eler för stad enahanda behof för hwarje fullt uns dratal af stadens innewånare. Den 21 Januari detta år afgaf i statsrådet ciwilministern, hr Adlercreutz en sammansättning af de upnifter och förslag till undanrödjande af mifförhållandena, fom från länsstyrelserna ins kommit och det är härur, fom mi hems tat följande redogörelse för dels frågans historia i allmänhet och dels det fom närmast angår denna del af Norrland. Wid riksdagen 1862 anwisades första gången ett årligt anslag af 100,000 rdr till lättnad i skjutstungan, der den med entreprenad bestreds. Från och med år 1867 höjdes detta anslag till 125,000 rdr till hwilket betopp det blifwit ups fördt för derpå följande åren till och med 1870. Så länge anslaget war 100,000 ror tillerkändes de skjutsskyldige ersättning för hälften af de bidrag, sont utgått öfwer 16 rdr pr mantal å lans det samt öfwer 24 rer på hwarje hun dratal innewånare i städerna, men fez dan anslaget höjtes, bar eckjå erfättnins gen höjts få att de skjutsskyldige erhöllo 1867 tretton tjugondedelar (147) och 1868 tretioen femtiondedelar (.0) af