Norrländska Korrespondenten – 1 mars 1870, sida 4

witnena med I tor at hwardera. För skollärare. För follskolelärarne finnas, enligt gäl lande bestämmelser, tre lagstadgade löner belopp, till hwilla staten med högst Hälften i hwarje skärskildt fall bidrager. Det lägsta af dessa belopp är 400 rdr, om hwilket belopp hwarje ordinarie, examines rad och wederbörligen antagen foltffolelärare är tillförfätrad. Widare finnes en förhöjd minimilön af 500 rdr, hwillen tilllommer lärarne i de församlingar, fom hafwa wilja och förmåga att tillffjuta Hälften af denna förhöjning, hwaremot staten deri deltager till Hälften mot förfamlingen, eller med högst 50 rdr. Slutligen gäller, i affeende på de follskolelärare, hwilla till: lita äro flodare, och för hwilka, genom t. tungörelsen den 29 September 1853, den bestämmelse är gifwen, att der löner: na för dessa förenade tjenster fammanlag: da öfwerstiga wärdet af femtio tunnor spanmål, församlingen ton å ffolärarelö: nen afdraga öfwerskottet, den genom k. cirtuläret den 16 December 1864 medbelade föreskrift, att endast i de fall, då de båda lönerna tillsammans ide öfwerstiga nämnde wärde, af staten lemnas anslag till fyllande af skollärareaflöningen, hwa: dan det omförmälda wärdet af femtio tunnor i förenämnda fall är att anse såsom en minimilön. Samma fall, i hwilka, enligt hwad få lunda blifwit framstäldt, staten, för att åstadtomma en nödig förbättring i folks skolelärares wiltor, mellankommit för uppfytlande af sjelfwa lönen, synas ock, säger ecklesiastikminstern, wara de i hwilka ett sådant lönetillägg, fom ofwan blifwit för reslaget, lämpligen bör af staten lemnas för att bereda de lärare, som med trohet egnat fig åt sitt fall, en mera sorgfri fram tid. J de fall åter, der, ware fig genom tommunens anslag eler genom enskilda tillgångar eller genom utsigt till befordran på den presterliga banan, en mera tillvädlig uttomst redan är lärare tillförsälrad, syntes statens merwerlan lika litet-nu fom tillförene böra tagas i anspråk. Enligt infordrade uppgifter innehade, af de höstterminen 1869 i tjenst warande foltskolelärarne, 1932 en tjensteålder af öfwer åtta år. Af dessa woro 23 tillita prester och 651 tillita klockare. 250 innes hade löneförhöjning till 500 rdr, enligt de i kungörelsen den 20 Maj 1868 stad gade grunder. Antalet af de lärare wid nämnde tjenites ålder, fom tillika woro klockare, och fom för dessa förenade tjenster uppburo en lön öfwerstigande wärdet af femtio tunnor spanmål, har ide tunnat med full wisshet utrönas. Men då, efter hwad tändt är, antalet af samtliga lärare, hwilta äro i åtnjutande af de förenade lönerna utöswer nämnda belopp, utgör något öfwer 400, fan med skål antagas att antalet af dem, som, ställda i detta förhållande, uppnått den här ifrågasatta tjensteäldren, icke un: derstiger 250. Om man afdrager detta antalet dels af dem, fom, enär de ide innehafwa minimilön, twifwelsutan sakna egenstkapen att wara wederbörligen eraminerade od) antagna, dels af dem, fom ger nom tommuners anslag eller eljest redan äro i besittning af högre löneförmåner, stulle antalet af dem, fom tomme i fråga till åtnjutande af nu ifrågafatta lönetillägg, icke obetydligt understiga 1,400 och således en summa af 68,000 rdr funna med såäterhet antagas blifwa för ändamå let tillräcktig. 2—22. Aa3 F::— —— FE v rå —