Norrländska Korrespondenten – 25 februari 1870, sida 3

Ör Witt upprepade hwar fom i allmänbet redan yttrate för förslaget och tryagade sig mid, att då det antagits af rikstagen, det serermera skulle Ytterligare pröfwas af män med de störsia insigter, innan det antoges till lan. Ör Leijer, af hware föredrag entaft belt obetydligt kuntre uppfattas, talare för bifall. Hr Winkrans upprepare ett yttranre af ren aftate Göteborgsrepresentant, fom br Runvdgren citerat, hwaraf framgick, att tenne representant warit lika marin wän af förslaget fom någon, ehuru icke beläten med formen. J asseende på hwad uttandets omdöme inwertar på denna fråga, bör man ide lemna ur siagte, att vet liager en stor gemensamhet i de eu ropeiffa joltens tulturarbete och att nas tionerna täfla om förslaget på bumanis tetens wäg och äran of te fora itgernag uppfomfit. Swerge har blifwit betrat tadt fom biltningens förpost i norden och det bör söka bibebålla denna plate. J afsende på kempetens till embeten, få har ännu ingen blifwit meriterad på grund of att han är gurfruktig. Beträffanre kompetens till lärarebefattningar, få bör den enrast betraftag ur metens ftaplig synpunkt. Witare anmärkte tal, tet haltande i hr Viss O. Larssons liknelse om ortenesällskapet och påminae samma tal, att reformationen införts i Swerge icke med tillhjelp af folket, och minst af talkarlarna. Wi befinna of i ett bättre pretitament än Gustaf Wasa och underligt wore, om ide wi slulle tunna uträtta lifa mycket fom ban. Uttar lade fig för bifall. (Fortf.) Kamrarne hafwa till afgörande före haft ett betydligt antal utlåtanden, alla röronte angelänenheter af jemförelsewis unterortnact intresse. Stateutskottets få kallare intomftbetäntande, fom ide ifrågasatte någon Jörs ändriag i den af k. m:t föreslagna bes räkningen af statswerkets ordinarie in: komster, har blifwit af bäda kamrarne utan tiskuesion bifallit. Andra kam maren har, likasom förut ten första, utan öfwerlänggning bifallit den kongl. propositionen om upphörande af atelns särskilra forum i brottmål. Då atelemötet reran på förhand fams tyckt till tenna på te adeliga privilenir erna inwerkande lanförändring, är ben således nu lag. Likaletes har andra kammaren bifallit de af första kammaren förut antagna förändrare bestämmelser i konkurslagens stadganden om borgenäresed och ackord, hwilken k. m:t i afgifwen propesition föreslagit. Genom båda kamrarnes fattade fams manstämmande beslut bar rifsvagen afs slagit de wäckta motionerna om inrättanse af förlikningsdomstolar; om ändring i gälbande stadganden i fråga om skylrighet att bygga och under: bålla wägar och broar samt färjor, och om ändring i 6 kap. 3 byaaninga: balken, rörande rikning grannar emellan. AsfäOOC1CC EE 11.