Norrländska Korrespondenten – 18 februari 1870, sida 2

Motioner of Norrlandsritsdagsmän inom 2:a kammaren. I. Aj br Pehr Pjernlund: Om indrag: nina af alla i ritets skärgårdar belägna tullstationer. Man harsklagat och Hagar ännu med skäl öfwer det förfall, hwari wår feg lante handelsflotta år ifrån år rakar. Denna flotta minskas årligen, och frå: gar man ware fia skeppsretdare eller siöfarante om orsaken, får man meräntrels till swar, att vet från statens sida ide göres nögot för tef uppmuntran, utan twärtom söker man på allt fött aynna ångbåtsflottan på den förras ber kostnad. Bland annat må här påpekas det hinder för seglande fartyg, som blifwit lagdt genom inrättandet och fortfarande bibehållande af tullstationer i flera af landets skärgårdar, oaktadt den friare tullagstiftning, fom på sednare tider gjort lig gällande Hwarje seglande fartya, äfwen den minsta wetskuta, som anländer från närmaste trakt, är skyldigt att ankra wid dessa stationer, för att få sina passpåskrifna och undergå en så kallad visitation, men någon fåran fan omöjligen försiggå, al: denstund lasten ej får rubbas och ända: målet med vifitationen således förfelas, Vv ingen lärer wara nog enfalrig att länga smuglerigodset på täck eller på ved eller hölasten, för att derå fästa tullbetjeningens synnerlina upmärksam het. Under allt detta hinder för fealande fartyg passera ångbåtarne, äfwen om be komma från utlandet, nästan obeHH LAT SATA SUTTON SKADA UGNEN