Norrländska Korrespondenten – 15 februari 1870, sida 4

Paris den 8 Februari, förmiddagen. Kort efter Rocheforts hättande i går afton utbröto oroligheter, hwilka förs anledde talrika hättningar; wid mirnattötiten woro omrking 200 personer ins förda til prefekturen; åtskilliga personer blefwo fårade, deribland några polis betjenter mycket swårt. På rue ve Pas rig i Bellewille blef en barrikad upbygd, fom förswarares af 15 personer, hwilka hättates. På anrra punkter gjordes för: söt till barrifadsbygnader, men hindra: tes snart genom polisstyrkans ingripans te. Klockan half I på natten plun drate en folkhop Lefaudjeurd wid rue Lafayette belägna revolverfabrit och bort tog rerwid 40 gewär och 300 revolvers. Paris den 8. I rag är lunnet oftöret; regeringen har wirtagit omfattande för: sigtighetomätt. Paris ven 8, aftonen. Rochefort blef l ide häktad i någon af fina boftärer, utan på sjelfwa rue de Flandres. Det förljures, att samtliga redaktörer. na af Marfeilaife blifwit hättare, med undantag af Arnould, fom tapit til flyt: ten. J revattiongtyrån har polisen gjort en visitation. Å J lagstiftande fåren frågade Keratry, hwarföre Rochefort ide blifwit hättad vå han lemnate sessionen. Ollivier och inritesministern Chevandier re Balrror me swarade, att regerinaen wille vefpet: tera huset och ide göra tetsamma till ståreplals för en knytnäfsstrid. Mini strarna a gäfwo ytterligare följande före tlaringar: Allt war wid Rocheforts bort gående förberert till en standal scen. På en hwissling framskyndare omtring fem: tio af bang wånner, fom hare wäntat på deputerade-tammarens gärd; omtring 200 befunno fia på andra håll i när: beten. Auktoriteterna kunde ide följa honom, ej heller finna honom i någon af hans trenne bostäder. En hop af bang anhängare samlade fig fernare i Rue de Flandres och tekreterade infurrektion; man wäntare blott på Nocheforts antomst, för att gå aktwt till wäga. Tre barrikader togos utan blovgutgju: telse. Den bewäpnare styrkan aaf exem. pel på en måtta, fom förtjenor stort beröm. Det äv regeringen bekant, att dylita scener förberedas till i iväll, men regeringen är utan fruktan. ÅParisI befolkningen står på regeringens sida; wi betja att densamma ide må blanda fia ibland förwillade hopar, hwilka man måste isolera för att derefter under trycka. Om regeringen wille gå ffoning8e löst tillwäga, skulle agitationen ide tunna göra werksamt motstånd i fem minuter. Församlingen beslöt att, trots Keratrys motsägelse, öfwergå till ragordningen. Paris den 9. J natt bygdes återigen barrikader. Orostiftarna blefwo dock tillbakadrifna. Endast på en punktt war tonflikten allwarsam. Dock intog äfwen här BPBarifer-aardvet barrikaderna utan att begagna eltwapen 100 personer blef wo häktade. Amerika. J en af Ameritas stater Vermont, bar nykterhetslagstiftnnsen inttuct i ett nytt skifte. Försäljaruc aj spritdrycker stola nemligen hållas auswarige för ren skata till persen eller egendom, som bes gäs af såtana, hwilka hos tem erhållit spirituösa trycker. Denna tanke bar får sem ett förslag länge hysts af oss. Då nu eu stat, och vet en fåran, fom är länd för pod fambällgorvning, antagit ten; wåga mi på allwar framställa ven till öfwerwägande År ide bränmwingpatronernas och krögarens winst på lir tet när samma summa, fom fattigmårdvå: styrelserna sedan få anskaffa genom ut: stafrering på te orrentlige inwånarne i lommunerna? Och är tet icke dessa orimliga fattigskatter, som allramest tynga i bemmansegarnes tebetsedlar och få drifwa dem till Amerita? Eller hwad föga fattigwårrsstyrelserna? Ar ide för: sta delen af fattigdomseländet i wårt land en medelbar eller omedelbar följd af superiet? Om kröaarne förpliatades att till fattigwården utgifwa ersättning till underhåll åt alla te familjer, bwil:kas stöd bewisligen i krögarnes fickor stoppat hwad deras hustrur och barn bort hafwa, skulle vet kanske göra dessa fattigwärdens wärsta fiender åtminstone litet försigtigare att utdela det rysliga ämnet. Att öfwertygelse hos rrinkaree na sjelfwa föröfrigt är vet förnämsta