lampa, hvars olja tar slut. God behandling saknade han icke, och en läkare var äfven ett par gånger hos honom, en fältskär hos fursten af Reuss. Denne lifdömde honom dock genast och sade, att kulan trängt allt för djupt in i lungan. vVi deremot trodde, att han skulle komma sig, ty febern besvärade honom föga; men tre timmar före hans död kom kulan ut. Han blef då allt svagare och talade något på sitt språk, som vi ej förstodo, samt skref med blyerz några oläsliga ord i sin anteckningsbok, lutade sig tillbaka, tillslöt ögonen, och — hans lidande var slutadt. Hvar har ni denna anteckningsbok.v frågade generalen, medan tårar af rörölse rullade ned öfver hans kinder. oAnteckningsboken?o upprepade Gollinger. Och min sons vapen. Jag vill köpa dem af eder. Fordra derföre ett pris, som kan motsvara det värde, som de för mig ega såsom de enda minnena från min sons sista stund)7. Det är besynnerligt o sade mjölnaren med en skakning på hufvudet. Hvad vill oi säga dermed ?2 Kvinonorna, såväl de bögre som de lägre, förbittra lifvet för oss män. Nådige herre, tillåt mig att rent ut säga, att eder fru måste, liksom de öfriga, vara falsk och trolös