Norrländska Korrespondenten – 15 februari 1870, sida 2

krigskassan i skogasnåret ej långt från Eder kvarn och att öfverlemna den sårade åt Eder vård. Derpå aflägsnade de sig och lyckades undgå fiendernas förföljelse. — Minnes Ni denna händelse?Den gamle skakade hufvudet, förvred de tunna läpparne till ett leende och svarade med hes röst: oHvad kan jag veta! jag har i mitt lif ej sett någon krigskassa.v yBesynnerligto utropade Martel. Ni synes hafva ett särdeles svagt minne, då Ni kunnat glömma sådana saker! Mitt hufvud är svagto, svarade den gamle; men så har jag äfven lidit mycketo. vpJag hoppas, att mina vidare meddelande skola uppfriska Ert minne igen, tog generalen ånyo till ordet. År 1814 sände Franska krigsministeriet en beskickning till Böhmen med order att i bergen vid Kulm efterforska den nedgräfda krigskassan och i händelse den skuile anträffas, återföra den till Frankrike. Af de soldater, som utgjort kassans betäckning, hade alla utom en stupat på Leipszigs, Hanaus, Briennes och Montmartres slagfält. Denne ende följde med beskickningen till Böhmen och betecknade ett ställe i skogen såsom det hvarest kassan skulle vara nedgräfd. Genast anskaffades spada; man gräfde och stötte snart på jernkistor; men när man upptog dem. vi