Norrländska Korrespondenten – 11 februari 1870, sida 4

lap, att ingiswa jqurdeteo Jptgittgåt ÖÅ om fattigwårten famt menniskokärleten inom ifrågawarande församling. Utrikes. Frankrite. Från Paris strejs den 31 Januari: I förrgår aston hols i .(Salle Molidre den Jörsta större offentliga Jörsamlingen efter den 12 Januari, och Rochefort stulle der presidera. J följd deral hade redan jöre tl. 7 några tusen menniskor insunnit sig wid salens ingång. Naturligtwis tuns de blott den minsta delen insläppas, når dörrarna öppnades. Wid sammantrådets början war Rochefort annu ide närmwarans I de, och Gustaf Flourens utsågs i haus stäue till president. Mathorel erhöll nu ordet för att tala öfwer Shalespeare, då plöteligen utifran gatan hördes ett wildt skritande. Det war hurrningen för Rochefort, ywillen nu tom. Strarx derpå inträdde han i so der han tifaledes mottogs med hurrarop. Han såg mycket blet och matt ut. Nar han tom fram till bureann, sick han je Flourens, med hwilten han hade ratat i oenighet i anledning af Victor Noirs likbegängelse. Han twes tare ett ögonblick, derpå räckte han Flous rens handen, fom denne äfwen med jyns var tillfredsftällelfe fattade, hwarefter båda under förjamlingens stallande bifall omfamnade hwarandra. Sedan lugnet olifwit aterstaldt, tog Rochesort ordet och yttrade: Medborgare och medborgarinnor! Jag tan icke finna ord för att saga, huru rörd jag är öfwer det mottagande, J ber redt mig. Jag wet, att det gäller mer grundsatserna än mannen. (Stort bifall.) Forenom altsa wåra tankar, och snart, så hoppas jag, stola wi kunna wisa oss wid jullt dagstjus. (Nytt, langwarigt bifall.) Derpa erhöll Mathorel ordet for att forts jätta sitt föredrag. Han talade hufwudsatligen om Machteth, hwarwid han tillät fig alla möjliga anspelningar. Efter Ma: tyorel talade Flourens och uppträdde fom wanligt ytterst haftigt. Han rörde ihop alt möjligt och tom sluttigen på långa omwagar att tala om suverånernas museum (fom finnes i Louvren och är ftifr tadt af Napoleon I). Han menade, att der saknades ingenting, ide ens ftynumpors na från S:t Helena.) AG — afbröt han fig här sjelf — medborgaren Rodhe fort gör mig uppmårksam på, att Rar vaillacs dolt fattas och den fula, fom mi snart skola exponera der.) De sista or: ren wäckte en ny bifallsstorm. Talaren öfwerhopade derefter de europeiska fuveränerna med te häftigaste angrepp och slutade med att säga, att man känner igen dem på det breda blodsår, som de lemna efter sig. Kt. Half 11 afslutade Rochefort församlingen. Hurraropen för honom stallade nu åter wäldiat i salen och på gatan. Polisen, som öfwer alt lärer warit färdeles talrilt tillhands, har de wittagit storartade försigtighetsmåätt. Naägon konflikt föreföll ide. Jtalien. Man fan ej untgå att fästa uppmärkt: samhet wid förhållandena i Rom, hwilka, faftän de ide omedelbart beröra oss, likwäl ) Syftar på det ajguderi, fom under närmar rande franffa regerin en bedrifrocs med all kwarlåtenstap efter Napoleon den 1:ste. ) Det torde böra bemärkas, att Ravaillac mör dade konung Henrik den 4:de med en dolk och att söljaktligen målet för den kula, fom jemföres dermed, af de närwarande antogs wara — kejsaren sjelf. Noter af red.