Norrländska Korrespondenten – 11 februari 1870, sida 4

mäste ingripa i flera civiliserade länders andliga lif och derför äro aj stor wigt. Wi tunna nemligen ide föreställa of ans nat, än att de tatolfta befoltningar, hos ywilta soltens sjeljstyrelse och allmänbilde ningen finnas i nagon mån, stola med bestamdhet uppresa sig emot den matt, som pajwetömet will, med stöd af några half: milda follslags Jrån alla werldens tanter intallade bistepar, tillslansa fig och wil: ten just för fottens sjelsstyrelse tan bli af den största tara, emedan prefterffapet på få mångfaldiga fött ingriper i foltens alla förhallanden och tan utöfwa ett stort inflytande på sawål familjen fom tommu nen, hwilta båda ju utgöra grundwalen jör statens lif och utweckling. Paswen bar neml. i fin syllabus uttalat en strång förtafteljedom öjwer hela den moderna bildningen, hwitten äterigen stodjer fig på den wetenstapliga forstningens sattista oc ojäsaltiga resultater. Han har således ajwen utoömt dessa, litasom det hel. tol: legiet en gång utt omde Galilei sats, ett jorden rör fig tring foten. Foltundere wisningen är i wåra dagar föltropet. En start temotratist rörelse väder, hwilten jtrafwar att lägga matten mer oc) mer i foltets händer. Foltet mäste såleres upp: lysas, om jarliga brytningar, framtallade af lidelser jom födas aj rahet och otunnighet stola undwitas. Denna upplysning masie äterigen motswara de erjarens hetsrön den menstliga forstningen mWunnit. Då nu päfwedömet förtostar dessa rön, uppreser det fig äfwen mot foll: upplysningen oc) jåledes omöjliggör de: molratiens utweckting. Stulle dogmen om påjwens ofeldarhet antagas af den tar tolsta werlden, få stulle denna således god tanna fientlighyeten mot den moderna biles ningen, mot demotratien. Men då retta ej år troligt hos de upplystare tatolsta jolten, stuue deraf med nödwändighet folja en schijm.