Gustave Flourens sköto på hjulen oaktadt den smuts, som betäckte dem. Det var dödens triumfvagn. Örverväldigad af förtviflan, bars Louis Noir på axlarne af tvenne män bland folket, och Rochefort svimmade, vanmäktig af trötthet. Tåget stannade då, och hopen delade sig i tvenne folkströmmar, hvaraf den ene fortfor att följa likvagnen, medan den andra åtföljde den afdänade Rochefort. Denne bars med stor möda till huset nummer 107 vid samma avenue. Efter återvunnen sansning förflyttades Rochefort en fjerdedels timme derefter till ett åkdon under ropet: Lefve republiken ho Klockan fyra. Ehuru portarne voro stängda, var tilloppet till kyrkogården ofantligt en half timme före tågets ankomst. Man hade fattat i trädens grenar och med deras tillhjelp svingat sig öfver muren, dock utan att åsidosätta vördnaden får de dödas grafvar. Alla syutes begripa, att ingen förebråelse bör göras dem, som kommit för att bivista ett för en furstes kula fallet offers likbegängelse. Om någon skada blifvit begången, måste man blott tillskrifva des oskickligheten hos några personer, som påtagligen befarat att blifva ihjelklämda eller förkväfda och derföre vid åsynen af massan bakom likvagnen flydde, hvart de kunde, Några personer, som uppstigit på grafvarne, nedstego åter derifrån, så fort de af de andra enhälligt återfördes