Norrländska Korrespondenten – 28 januari 1870, sida 2

det; gör ni eder solidariskt ansvariga derför? Jag höll högra handen i min högra byxficka på min lilla fempipiga revolver. Venstra armen var lyttad i en betydelsefull ställaing, när den store slog mig i ansigtet. Den lille (hr Ulrik de Fonvielle) drog ur fickan en sexpipig pistol. Jag ryggade då två steg och sköt på den, som slagit till mig. Den andre kröp bakom en fåtölj och sökte skjuta deritrån, men kunde ej behörigen rigta sin plstol. Jag tog da två steg emot honom och afsköt ett skott, som dock ej mäste hafva träffat. Då sökte han sin räddning och nådde dörren. Jag hade kunnat skjuta ännu ett skott; men, emedan han ej slagit till mig lät jag honom gå sin väg, ehuru han städse hade pistolen i handen. Dörren förblef öppen, och han stannade i nästa rum och riktade pistolen emot mig. Jag sköt då en kula efter honom, och han aflägsnade sig. Jag tillägger ej någon reflexion. Här endast berättar jag och har ej till uppgift att afkunna någon dom. Ett ögonblick sednare och medan vi ännu befunno oss i salen, hvarest nyss upplästa scen timat, inträdde en poliskommissarie och lät Peter Bonaparte underga ett muntligt förhör, det vill säga utan att antaga någon officiel