Skola följande anföranden ännu mindre väcka nägon förvåning. Att kasta ut. När någon, som varit i beröring med vatten i sjöar, bäckar eller åar, t. ex. vid fiskning, bad eller bykning, plötsligen insjuknat, och dervid påminner sig; att i närheten af vatten hafva yttrat nagot oförsigtigt. såsom att ha utstött en svordom, säger man med mystisk min: åchan har råkat ut för någote-. På kvällen anskaffas en gammal gumma, som efter undfången välfägnad åtar sig att aäkasta ute för den sjuke, för att omintetgöra Råanets (Räns) makt öfver honom. Detta går så till, att gumman, efter att i en lappklut ha inknutit diverse saker, nemligen: 9 hårstrån, lika många nagelsmulor af den sjuke, hvitlöksklyftor, obrukade nålar, afskrap af guld, silfver, koppar och messing, litet talg, ister och svafvel, begifver sig efter solnedgåugen till kanten af det ifrågavarande vattnet. IIon ser sig icke om, hon tilltalar och svarar ingen, hände hvad som helst. Vid ankomsten vänder hon sig om och nalkas vattenkanten baklänges. Nu kastar hon med högra handen öfver venstra axeln den medhafda kluten under utropet: QTag det här eller lek med det här, och släpp.. (hela namnet på den sjuke utsäges). Derpå skyndar hon sig hem, ser sig icke om eller talar något. Tillfrisknar icke den sjuke, så påminner man sig alltid, att något fel vid utkastningen är begånget, eller ock har sjukdomen kommit på annat sätt än genom att eräka föra något. Samma besvärjelsesätt begagnas, när någon i en grufva ådragit sig likartade åkommor. Att läsa för värk. Vid påkomna yttre skador, såsom bulnad, brännsår, ormbett o. s. v. tager man sin tillflykt till en besvärjelse, som bestär i en tre gånger öfver det sjuka stället tyst framsagd formel. Såsom ex. må följande formel mot biännskada anföras: KEld är fallen från himlen och ned, och vatten af hårda hällen, fan är kommen ur djupan dy och kommer och tränger siglimellan. Så härdt, som det är, så lent skall det bli; mycket lenare än söt mjölk. — Formeln må ej utläras af en yngre till en äldre, ty då förlorar den sin helande kraft. Mot fallandesot anses det såsom ett osvikligt medel att en söndagsnatt draga den sjukes skjorta genom öglan på kyrknyckeln. Nyckeln lånas och insättes i dörrn, hvarefter den hemlighetsfulla handlingen i nattens tysthet verkställes. Mot messling släppas brinnande svafvelstickor mellan lirntyget och den sjukas kropp. Mot fylleri och dryckenskap: Munnen på liket af en afliden karl fylles med bränvin, hvarefter detta nphemtas i en flaska och vid lägligt tillfälle inarras drinkaren. Detta hemska skrock gaf anledning till en rättegång på 1850-talet, mellan 2:ne makar inom Lindes domsaga. Mot barnsjukdomar användas offring vid s. k. elfstenar eller sjöstenar, stora fristående klippstycken; härom vitna t. ex. de på Ryaheden mellan Linde och Yre befintliga stenarna, der ständigt uppstödda pinnar, samt i borrade hål anbragt smörjelse utvisa offringens flitiga anlitande. Mot tandvärk inspikas under vissa besvärjelseformler