Norrländska Korrespondenten – 25 januari 1870, sida 2

sade den fräcke med en komisk åtbörd; men han förlorade genast modet och slog ögat skygt till marken, då föreståndaren vände sig till honom med en hotande blick. Heger nöjde sig dock med att skrämma honom och skärpte icke straffet. Denne Weps,, sade föreståndaren till de Martel, då de lemnat salen, är en oförvägen skämtare. Utan att betänka den fara, som han derigenom möjligen kastar sig i, gifver han alltid luft åt sitt tokroliga lynne. Jag har många gånger sett genom fingrarne med honom; men drifver han spelet för långt, måste profossen bringa honom till förnuft. Från verkstäderna förde föreståndaren generalen till sjelfva fängelset, en vidlyftig bygnad,, som i sig inneslöt två större fyrkantiga och flera mindre gårdar, och hvars ursprungliga bygnadsstil i sednare tider genom förändringar och nybygnader helt och hållet försvunnit. Der besågo de först de i venstra flygeln belagna sjukrummen, hvilkas ypperliga inredning så väl som den här gifna utmärkte sjukvården motsvarar den anda af mildhet, som karakteriserar (7) det Österrikiska fångväsendet. Två läkare från Brinn vårdade de sjuka fångarne. Nästan alla sjuksängar voro upptagna. Den som ser våra många sjukan,