med stor ansträngning undertryckte ett anskri. Anledningen dertill var en kort, men ianehållsdiger uppsats af följande lydelse: Wilhelm Zielner, privatsekreterare, för stöld och mordbrand dömd till tioårigt svåraste fängelse den 3 Januari 1817. Tårar beslöjade flickans ögon och nedföllo såsom en mild dagg på den olyckliges namn. ÖAltså sanning, fruktansvärd sanninghb sade hon; ock dock påstår man, att det ej mera gifves nägra ovanliga karakterer med nog mod att utsuga giftet ur nästans sår, för att genom sin egen död rädda dess lif! — O menniskohjerta, till hvilka offer är du ej i stånd! — Högsinnade och dock så beklagansvärde man! — Jag skall ej återfå mitt lugn, innan jag räddat den olycklige, som oskyldigt försmäktar här på Spielberg!v Andra Kapitlet. En främling låter förevisa sig fängelsetSent om morgonen den 13 Mars 1820 kom en lätt sluten resvagn sakta farande uppför den branta körvägen till Spielberg, hvars med förverk och palissadrader omgifna citadell beherskar Mährens hufvudstad och kan skryta med en vidsträckt utsigt öfver det omgifvande slätlandet. Då vägen af na