Skogsfrågan. Rörante denna skrifwer till Hud. Post. en inf. fom tallar fia Carlo, följande: J en tid rå man talat och ffrifwit få mycket om önskwärtheten af en sag, fom i någon mån fatte en gräns för ben öfwerhanrtagande sköflinaen af wåra ffo: gar har det warit en tillfrersställelse för betraktaren på afstånd att se, hurusom inom detta Hudikswals sambälle träwar ruskeppningarna bedrifwits med sans och mätta, i det endast fullmogen skog i de allra flesta fall härifrån afskeppats. Wisserligen hafwa hollänrare under ve sednare åren, sedan etdera inaentina mera finnes att taga från Norae, eller ock Norrmännen insett nörwändigheten af att spara hwad som möiligen kan finnas koar, med begårlighet kastat fia öfwer