tig passion, att hon slutligen lät öfvertala sig att rymma från sin stränga beskypdarinna. Sedan hon tagit detta djerfva steg fick hon veta, att den hon älskade var konstridare och född svensk. Denna upptäckt rubbade likväl icke något i hennes känsla; hon gifte sig med honom och egnade sig sedan åt samma yrke som han. Kattinka var, då hon förenade sitt öde med den svenske äfventyraren, endast sjutton år. Hon var skön och egde detta behag, som naturen ensamt kan förläna. Hon blef en aqvisition för konstridaresällskapet och hon kände icke det förnedrande i sin ställving, emedan hon, genom en af dessa besynnerliga nycker i menniskohjertat, med den största hängifvenhet älskade sin man. Under loppet af två år gick det bra, då mannen insjuknade och i flera månader måste förblifva sängliggande. Kattinka stannade hos honom men truppen reste ifrån dem. Fattigdom och åtskilliga svåra pröfningar följde. Då han tillfrisknade och medel till deras ntkomst saknades, slog han sig på att genom några djerfva fickstölder förskaffa sig hvad som felades. . Detta lyckades likväl Icke bättre, än att han i Berlin höll på att blifva gripen och endast genom en hastig afresa derifrån lyckades undkomma polisen. För att vilseleda denna reste