Norrländska Korrespondenten – 31 december 1869, sida 2

Vi begåfvo oss dit. Representationen pågick som bäst och en väl dresserad skolhäst höll pa att förevisas. Stallmästaren var en ganska vacker karl. Jag betraktade honom med stort intresse. Haus ansigte föreföll mig bekant; men hvar hade jag sett det förr. Jag letade i mitt minne, utan att kunna få reda derpå. Förevisningen af skolhästen slutade, och enligt affichen skulle madame Maillard nu uppträda. Stallmästaren lemnade platsen och in på circus kommer en korpsvart häst af sällsynt skönhet, på hvars rygg satt en qvinna, klädd i hvit drägt, utan någon utstyrsel af pailletter eller dylikt. Det skära tyget liknade en sky och hela den qvinliga figuren hade något i högsta grad luftigt. Då hästen kom indansande, var hennes ansigte vändt ifrån mig, men vid nästa svängning hade jag det framför mina ögon. Jag gjorde en rörelse liksom jag haft för afsigt att kasta mig öfver barieren och rusa in på circus, men min vän lade sin hand på min skuldra, utropande: .Hvad tänker du på?r Ja, hvarpå täukte jag? På. den hvita qvinnan med de uaderbara ögonen, det svarta håret och de bildsköna dragen. Och hvem var hon? Väl icke densamma jag brunnit och svärmat för under ett års