Norrländska Korrespondenten – 28 december 1869, sida 3

ltrikes. Franfri ke. Journal des Debats, hwillen i flera år warit anserd för det orteaniftiffta pars tiets hufwudorgan i Frankrike, har i måns dags publicerat en artitel, unvertednad af tidningens direftör Edward Bertin, hwari denne framställer de wilkor, På hwilla tid ningen en gång för alla will sluta fred med kejsardömet och fälla sitt inom den bils dade werldens stora inflytande till dess förfor gande. Dm kejsaren, säger Berlin, will åtnöja fig med drn myndighet, fom innehafs wes af drottningen af England, konungen af Jtalien, kejsaren af Osterrike och tor nungen of Belgien, om han såwäl legalt fom faftifft afsäger fig den sista återstoden af den personliga regeringen, om han icke låter det första kejsardömets eröfringar förblinda fig och hädanefter mill föra sitt stöd hos en werkligt frisinnad miniftere, om han endast will wisa sin ärelystnad i fredliga reformer samt sträfwa efter rätts wisa, fred, jemnlilhet samt borgerlig och religiös frihet, få skall han i Journal des Debats finna män, hwiltsa altid skola wara beredwilliga att understödja Honom. Denna förklaring har wäckt mycket upp: seende i Paris, oc) fan under wissa oms ständigheter blifwa af största wigt för kej sardömet. Kejsaren sjelf skall wara myce ket för den erbjudna alliansen, och ar i kelns publikation, seban den först blifwit genomläst af kejsaren, anses allmänt 6 båda en ministåre Oflivier-Buffet:Daru, med uteslutande af alla gamla elementer. En såban ministre skulle icke allenast fun: na påräkna en stor pluralitet i kammaren, utan äfwen få för sig nästan hela pressen.