— Dygd och oskud äro för dem ett intet. — Ingen dansar som han, — tänkte Selma, fläktade med solfjädern och såg öfver den efter sin kavaljer, som aflägsnat sig några ögonblick. Mötte i detsamme fru Lenanders blick, rodnade och slog hastigt tillsammans solfjädern. — Månne hon varit för glad och uppmuntrat ... hon kände sig osäker och ängslig, som en pensionsflicka före examen. Det var heller inte så lätt att lära sig vandra konvenansens smala stig eller att stäudigt tänka: det passar sig eller det passar sig icke. När herr Falker återvände svarade hon kallt och tvunget. IL Det var en hemlig konferens, den, som följande afton för lästa dörrar hölls i fru Grills sängkammare. Nöjda med sig sjelfva och sina samveten utgingo de båda vänninnorna. Fru Grill följde dem, gråtögd och förvirrad. Det blef en stor uppståndelse i Grillska familjen. — Miu flicka, — sade tru Grill allvarligt. — Fru Thunell säger att Ducard i en tur i francaisen, då han icke behöfde det, tog dig om lifvet. — Det mins jag inte . . . kanske det är en möjlighet. Han är ännu så okunnig i vårt sätt att dansa.