Norrländska Korrespondenten – 14 december 1869, sida 2

— Du tviflar således ej längre Amanda? Kom, så göra vi ett slag ned i salen. Följande ögonblick voro de båda fruarna bredvid Selma, som stod midt i en grupp af unga flickor. — Det är roligt att dansa? — sade fru Thunell småleende till henne. — Jag vet ingenting roligare. — Näst att förvrida hufvudet på unga . män, lilla skalk, det är en farlig lek, — återtog hon ooh slog Selma skämtsamt med näsduken öfver armen. — Luta dig emot mig, lilla Selma, så skall jag fästa en törnroskuopp. — Och då Selma leende böjde sig mot fru Lenander, hviskade denna: Var fötsigtig. Det låg något hemligdetsfullt i de orden. Selma såg frågande på henne. — För din egen välfärds skull, kära flicka, var försigtig. Var inte så glad och framför allt uppmuntra ej . I samma ögonblick bortfördes Selma af grosshandlar Falker. De båda fruarna gingo vidare och stötte härvid på värdinnan. — Detta är en särdeles lyckad tillställning, goda fru Grill, också för den som hunnit öfver dansåren, — sade fru Lenander. — Lilla Selma är strålande vacker, — inföll fru Thunell. — Hon är välskapad, ingenting vi