witnet wände rygnen Ar honom, Jamt slog förmedliaen till swaranden, hmwils fet witnet deck ide fång, men sluter till reraf, att tenne i samma ögonblick i wrercemed högt utropade: Mlås vu fäbund, hwilket rop gaf witnet anlerning wåur a fig åt det Håll, ter parterne stoto, tå witnet såg att swaranden rusade på täranten, tilltelade henem åtskilliga örfilar, härdrog henom, sluffade Honom bort emot törren och, sedan denna af Sunnström blifwit öppnad, wrälte ut honom i förstugan, dit swaranden sjelf fom met, men åtninträrde omedelbart rerefter på waltkenteret, swärande och fallante säranten för bof, föhund och tylift, hwilta ölnamn swaranden äfwen tillade honom unter upträdet inne på poliswaltlontoret, hwilket upträde aid Jå fort för fia, att bet ide uptagit få fång stund, fom för witnet erfordrats att afgifwa denna berättelse; tillägaande witnef, att swaranden strax der på åter utgått, men om en stund ånyo inkom-. mit lita wret, fom när han id ut antra gängen, hwarpå ban för tredje gången aflägenade fia från polismaltfontoret, tå witnet genom fönstret fett, att swaranden på gatan utanför folks banken top käranden i kragen och håret jamt swänare om med honom, så att läranden föll omkull på gatan. 2:o. Cunnström: att witnet, när fwar randen mid ifrågawarande tillfälle in: tom på poliswaktkonteret, tillsport hos nom, om det wore nödigt, att käranden, som war berusar, sastän i mindre grad, skulle fitta ter, hwarpå swaranden Ytts rat: nej, ban bar ide här att pöra; — alt witnet, fom derefter företog fia alt resa in wed i kakelugnen, för att uttända en brasa, samt följaltligen wäns te ryggen åt parterne samt öfriga wit: nena, hört swaranden och witnet Häpp blom samtala om målet angående mif bandeln mot aflidne ffrärvaregefällen Jonsson, äfwensom att parterne uttrade, käranden: låt gå rundt då, och sedan swaranden: slår vu mig fäbhund, hwilka yttranden föranlerre witnet att wänra sig om, för att efterse hwad fom slod på, helst swarandens Yttrande säldes bögljudt och med bäftighet, då witnet warseblef, att fivaranren till: delade tåranden örfil på örfil, hwilka slag dock syntes ej bafwa kunnat med föra någon synnerligt swår smärta, emedan täranden, fom wände ryagen ät swaranden, för att bewara hufwudet för slagena, böjde retsamma framät, samt swarandens händer för hwarie slag ide hade en swäng utöfwer 5 kvarter; hwarefter, sedan witnet öppnat dörren, parterne, som höllo bårdt fast i bware andras kläder, tommo ut förstugan; tilläggande witnet, att det, fom ej iakts tagit något wirare, än det nämnda, efter uppträdets slut fett, att swarandens ena öga war rött. 3:o. Malmberg: att ifrågawarande eftermidrag mellan klockan 2 och 3, då witnet jemte Charlotte Lindebera more sysselsatta med insättning af bubbelfön: ster å stadens poliswaktkontor, bade mit: net wäl hört Sunnstr:öm tillspörja fma: randen, om fäöranven fivge fitta inne å poliswaltkontoret, hwarå fmaranden gaf det swar, att han tyckte, att särant more onödigt, men i öfrigt ej egnat någon upmärfsamhet åt hwad som tilldreg fig inne å waltkontoret, förr än witnet börde swaranren i wredesmot utropa: flåf vu, fähund, då witnet wändt sig om oc fett, att swaranden tilltelade läranden flera slaa i bufwudet, deraf ett hårdt, men de öfriga lindriga, hwarpå Sunnström öppnare törren, hwarigenom parterne förswunno ut i förstugan; att swaranden, fom mar ond, firar derpå åter inkommit på waktkontoret, swärande och dundrante, men ånyo begiswit fia ut, då witnet genom fönstret såg, att swaranden ute på gatan ruskade kåranden, som under ruskningen föll omkull, utan att witnet kunde uplysa huruwida kärandens omkullfallande härrörde från rustningen eller deraf, såsom swaranden upgifwit, att det war halt på gatan, — att setan fwarancen ånyo fom bastiaast warit inne på waltkontoret, hade han ånyo rusat på käranden på gatan i närheten af hörnet på mamsell Skogs gårtstomt, då witnet likaledes genom fönstret på poliswaktkontoret såg, att s woranden får fåranren i håret eller