fråuwarande. Preussen. Def nationella partiet i Ryssland fins ner ret utomordentligt tjerit, att fur. sten af Rumenien Hebenzollern bar för: mält sia med en tyst prinsessa i stället för en rysk, såsom de wäntare, då ban företog fin refa till Krim. Förbittrad öfwer denna omftäntigbat uttular Mostau Tivorina vet boppet att general Fleurys antomst till St Peterebrun skall blijwa signalen till afslutantet af en franst ryst allians, hwilten bland annat stau ba till fölw, att Prenesens inflytante tillintetgöres mir netra Donau. För att få mycket lättare aenomdrifwa detta, föreslår titningen, att reaerinaar: ne i Paris oh St BPetereburs NM sätta sig i förbintelfe mer fabinetter i Wien, hwari enom man skulle försa 10 fig om en få oemelstänrlig malt. alt man genom en gemensamt uttalad ordre funre twinaa Preussen att afsäga fia följrerna af fina sista senrar. Det mins fia fom skulle benärag, skulle wara en upplöening of be band, bwilta fammans I hälla nort tyska förbuntet, och upphilf: mwandet af militärtroktaterna med de syctyska staterna Det fer nöäston ut fom om ezaren och furst Gerisck akeff, hwilta hwarken äro fi unaa eller få energiska fom förut, ide länare förta sig allwarfsamt emot dem, fom förerra rolifa planer. Åtminstene va keisaren och hans trogne urritesminister låtit öfwertala fia att utnämna en anhänaare af tet nationala partiet, generol Janatieff till gesanrt i Wien, bwilket är of få mycket större betytelse, fom reras gesantt i Paorie, arefwe Stacel: berg. på senare titen ansetts bysa fame ma ösigter Ryesarnes beräkningar äro icke få orimliga. Efute tet naricn Pa partiet i Rysslant någer fin, genem Hart rites unterstöt, få öswerwixnten på Bal: fonsbatiön, så lunde vet noa ba råd att gifwa Österrike en utmivanina mid Donau och ett alt öhvermänande inflys tante öfwer fudtuffa staterna. Pr: tembero, bwarg trettning fem bekant är ryska kejsarens fufter, är eutträttlia i fin gaitotion mot Preussen Evburu tenra eneraiska trottnina tillhör ven aretfifft: ortborera kyrkan och till följd deraf mår fte wara en fienre till katoliciemen, bar bon länge aynnat bet ultramontana på:e tiet, emetan ret är Prenesene mest af. gjorta motstäntare sörer om Msein. Jcke nöje med. fina anstrångninaar rerhem-. ma för att uppbetfa fatholiciamen met Preuesen, Har bon skvnrat til Rom, ter ben ämnar förblifwa unrer konciliet för att agitera. Konunaen af Winrtembera bar å fin fira rest till Mänchen och aifwit Baierns konuna en bra, för vet tenne wid re mat, fom nu föreaå i bang land, bar urrträtt emot ven ul tramontana agitalionen. Jtalien. Det efficiella programmet för tet elumenista mötete öppnante i Rom är få lunta bestämrt: De närwaronde pres lurerne begifwa fia i preceesien till S:t Peterskyrkan, rer påfwen sjelf båller meesa. Ceremonien i kyrkar slutae med afsmnaantet of homnen: Veni creator spiritus bwarefter bisteparne beoifwa sig till ven för tillfället inretta wötessalen. Här ämnar päfwen med ett fort tal förttara konciliet för öppnatt. Många irämtiugar ha redan infunnit fia i Rom. Enligt underrättelser från Paris, wäntar man i Nizza, att trenne teisare der: städes feta sammanträffa Kejsar Alexanver af Ryssland, skall nemligen ha mete tagit kejsar Napoleons inbjurnina att tilbringa en del af wintern terstärtes. ech nu berättas, att äfwen kejsaren al sterrike på kejsarinnan Enaenies in: bjstdning ämnar infinna fia i Nizza. Egypten. Bort Soirs befelfnina består af 10,000 menniskor, Kantaras af 3.000, FJamais lias 5.000; hela Susznäsets befelknina utgör 43.000 mennislor, bwaraf 23 000 Eureveer, och 20.000 infödiagar, meran år 1850 entas: 150. bworos 25 eurcpecr. junnos på bela näset: Från den 21 Rev. skan hworje surtyva fom paeserar tonalan, beta 10 fr. för bwarje nesande och 10 tr. för hwarje tonneau, jam far: — — Ek— —— —T— — — -— . MHQ. OWWOO —