Utrikes. Frankrike. Den 29 Ner. öprnates franska kamrarne af lejsjar Napeleon, bwars trons tal mid tetta tillsälle utgör ett bewis på, att omstörtingspartixt mycket misstagit fia, om bet trott fia ba att cra med en willrätia och mwiljlö8 reserino. Det entufian ska bi all, bwarmed alba partier i tammoren helsate inst ret ställe i talet, som röjer kraftiat fielle förtroende och en fast miljo, teesa ort: Jag garanterar för ordningen, j olen hjelpa mig att rädda frijeten, wisar, att ten offentliga stämnin en lkjom tönt fia lättan ed) luanat af ett fraftiat löfte från tronen att afwärja aua fårsöf att störa ten off nilttaa errnin en och wöltsamt ingrira i tförfottninggrörbiLandes nas frerliga utwecklin?. Kejsaren tog till utgängepunkt för fitt tal de omstörtningetendenfer, fom unter te sista mår naterna wisat fia i pregfen och de ofr fentliga sammankomsterna, wärjade till befolkningens sunda förnuft, och frame sstälte hur litet re rarikala rörelserna tunnat rubba state byanaren, men tillade, att denna rörelse litwål bör ba ett slut. Som er utterliaore upptlysnina om Tres geringens fasta wilia gentemot de anar kista jörsöken, tillade han längre fram i talet, att ve effentliaa mynrigabeterna Höfwerenestämmeise med redgerinaen skola intaga en bestämt och fast bånnina aents emet ralla omslörtningoförsök. för att flyr: ta sambållets intreesen och författninasprinciper. Härmed swarade keisaren tillika på förband på en af wensiern anmälr interpellation om den wäpnade maltens fonflitt med ten uppbetsate arbetare: bejolkninaen i ÅAubin, samt på den trär kenskap, fom detta parti forrrar af res gerinaen tör de blorina bäntelser, bwilfa spritt förfäran och föra i twå af wår intustris merelpuntter. Trontalets inlernina är tess wiatigaste det, emetan den upriyser kammaren om regeringens stäntpunftemitt i ren starka, politista rörelse, fom bar aririt fransta seltet. Talets antra del bantlar om ve eftergifter i afseenre på recentrali: sationen och te arministrativa reformer. hwartill reneringen sjelf ämnar taga initiativet. Märerne skola wälias of mus nicipalråten, utom i Lyon och Paris ör siårer, ter municirosrärene bilvante sfall lemnaes åt ren allmänna rösträtten, met an municipalrätet i Paris stall wäljae af den lagstistante matten. Witare anmälee en lag, som närmare skall bestämma hwitka embeten fom kunna låta fig föres na med en deputerads fällning At skiliga lagförslag äro afserra att före bättra den arbetan.e befolkninaens mas teriella wilkor och främja dess upplysning. Mer bänseende till Tuuz och hanvelslagstistningen tofmade trontalet en ny tull-lag, bwari regerinaen skall upptaga re tariffer, bwilka icke from: tallat missnöje, meran den i te Hvifmele attiaa punkterna ämnar inhemta fat tunniga auktoriteters utlåtanre. Talet konstaterare wirare finansernas lycklina tilftånd, enär burdeten wijar ett beturliat öfmerffortt. Om re uttäntffa före bållanvena yttrare fejfaren fia i allmän: na uttryck, och borpas. att det allmänna lyrkemötet i Rom mätte åstatkomma ett wieromene ech sörseningene werk.