Norrländska Korrespondenten – 7 december 1869, sida 2

han ingalunda beredt sig på, och minst anade han väl det nu. Då han hämtat sig något från den första öfverraskningen, fann han sig dock och svarade så godt sig gära lät. Sedan tacksägelserna för hans artiga uppförande i klostret voro slutade, rörde sig emellertid samtalet omkring mera likgiltiga ämnen, och då de slutligen begafvo sig hem, följde dem X. till ekipaget och erhöll vid afskedet deras adress med uppmaning att göra visit. Ingenting var för honom mera välkommet. Redan på eftermiddagen infann han sig, och vid ett förnyadt besök fick han tillfälle att för sit hjertas dam bekänna sin kärlek, hvilken han till sin stora glädje fann besvarad. Och äfven från förmyndarens sida mötte inga större svårigheter. Båda hennes föräldrar hade dött i hennes yngre år, hvarefter hennes uppfostran blifvit auförtrodd åt hennes tant. Då sedermera äfven hon dött, hade hennes onkel och förmyndare tagit henne till sig. Då nu denne således gifvit sitt bifall, fans intet hinder vidare för deras förening, hvilken också försiggiek så fort som möjligt. Så snart nu X. erhållit kardinalens svar, återvände han till Tyskland, dock icke ensam utan med sin unga brud, hvilken förklarade sig rilja dela alla