jande innebäll: Förhällantet till utlandet är gort. Jtalien är srsselsatt med fin inre rcoerganijatien oc önskar derföre att freden måtte upprätthållas, samt att lonciliet mätte leda till en förjoning mellan tro och wetenskap, mellan religion och den nrare civilisationen. J hmilet fall fom helst stall tonungen beslydda statens mwär: tighet. Han wäntar of rarlamentet och regeringen att sollets önskningar. hwilla asse en god arministration, finansernas ordnande och framför allt jemnwigt i budgeten, må tillsredsställas, och att an: inmigheteprirciven i administrationen måtte injöras i sin fulla lrost. Cr nått inireelant trag berättas om kennna Wictor Emenuel Då ban tåg mycket sjuk och önskare fö satramenterna, slickatee bud efter sletopresnn. Denne försrågare fia hes ertebiskepen af Pisa, buruwita ban eyre rättiahet att gifwa saframenterha åt kenunaen, hwilta fran 1854 flere gönger blijwit bannlyst af påfwen; erkebiskepen begärre först ett skriftliat och seran ett muntliat, i wits nens närwaro afaifwet löfte af konnnaen, att tkenne stulle återtalla sivoa met fyr: fon fientiliaa ätaärter. Men lerungen måLrrare bästämmteätetta; ban önssate wieserliagen tö to fina fäderg tre och litsom te ätnjuta svitane jatramenter, men ban mille terför icke återtafla bmat ban iom konuna gjort i ten öfwervelse, att hin befrämiat fitt sserta wäl Hang morftönd förmörre fluttiaen rr. sten ott octtart bang mä man gifwa bonom nottmarten. Man terte erinra fia, att en prest, fem wid Cadcure töt för 8 är s.can band: lore på soamma sått, fit allwartra till rättawieningar af sina autliga jörmän. Spanien. J Madrid går ett rytte, att italicnsa regeringen wägrat sitt samtycke til herti: gens ar Genua uppställande fom tontors dicat. Timea tror att hans kant idatyr sommer att möta manga swarigbeter i Madrid, äfwen om han lyckas uppnå en Inapp cortespluralitet Samma tioning pånär, att hertigen af Montpensier ie gare än någansin estersträfwar tronen, samt till och med tänser på att beguwa fig till Madrid. Hans patate bebos tör närwarante af Serrano, bwars palats fom befant, för någon tid sedan törfrördes af en eldswåda, och fom wägrat att inflytta i det inngliga slottet. Turkiet. Om konflikten malsan Turliet oc E vv ten skufwer en torrejpentent hån Kero stantincpel, att vc konun en ren 5 tens ne stickat ett böfltat swar tull su tan-y. Sem oc kenunaen emelloriit ide bärr gjorte någen ento werkliag efterniit, bes falte sultanen storvisiren att genast ut bryta korrejpentenfen med Kbertven samt fi fört te eurep iska furnarne lemnat Egopten, tihställa benem ettauttimetum, i hwiltet ban skune uromanna att ans tinnen utan förbedåll å in på sursanene wilker eller och anse fig för atsart. Den största fmåriabeten i tenflikten bestar reri, act jultanan ide will tittåta sin vasal at: urptana för uton iut:auena santick, Emelermt är: E vit na såwäl org fem flotta mita uatersäne va Turkirts, få att ett fris sannelit: icke slulle utmana lyckliat Jsör Kbarwan. Dene ue bar för såkerhetens slullarsörazort md te su star och tiptenater, bnitfa för rärmaronte m sias i E vvien, och beesa ba enhät int uppmanat bonom att emetelbant eter festtigheterna befijwa fig till Kensiantincpel Egopten. Dagen före Susztsanalens övverande de: lorera e Khetiven Lessepa med Derarks ordens stortors. Enligt ett telegrom från Jemailia bar bejoltningen lifs iat heliat srausla sejsarinnan under en u flrlt till häst, fom hon sörcteg. J Timsahsjan ligga 45 sarsva för ansar, deribland en nrsk fregatt, som sti ker 17. omg, fet djupt — Af sde ergefwsa vpanjarfregattar, fom onsrat på Port Saiteannd fade fr s gatten Priree Coriori och Joora! DA ven 15 drres stäåt: så g und, nar å Yr lommit ltia u:an föra. Drar horav mar, att en bank af lös gyttja bildat fia