— att skaffa staden i konung kristians händer, och jag skall också halla min ed äfven med uppoffrande af det käraste jag eger. Jag lotvar dig derför min dotters hand, men vare detta tills vidare endast oss emellan. Ett handslag, och ofverenskommelsen var uppgjord. Men plötsligt stördes de båda värda vännerna i sitt vackra förehafvande at en för dem helt oväntad händelse. En stark patrull frammarscherade på gatan och gjorde halt utanför huset, hvar på anföraren, en ung fänrik, steg in. — Jag har kommendantens order, — sade denne, — att arrestera er, Jörgen Kock så framt ni ej i likhet med det öfriga borgerskapet vill bidraga till stadens försvar. Detta var mer än Jörgen kunde smälta. Utom sif at vrede hotade han att köra den unge martissonen på dörren, om han ej godvilligt ville aflägsna sig. — Jag har endast att följa de order jag erhallit, — sade fänriken, förolämpad. — och skall nog veta fullgöra dem. Och nu inkallade han några af sina knektar sig till hjelp. Vid det buller, som härvid uppstod, instörtade Jörgens dotter, Bertha, blek af förskräckelse, i rummet. — Ack, un Gud! hvad är det? ... Vilja de göra dig något ondt? — utropade hon och skyndade till