Norrländska Korrespondenten – 15 oktober 1869, sida 3

samt intogo sina platser, hvarefter Richard öppnade samtalet sålunda: — Orsaken till min plötsliga ankomst hit samt min begäran om ett samtal med er kan inte vara er obekant. Jag hänvänder mig till er på grefvinnan Wartenfels vägnar, då ni tillatit er att göra henne ett förslag, som nära berör mig och mina intressen. Herr Emil Goldberger nöjde sig med att göra en half vändning, utan att svara ett ord: — Min tante har lagt denna angelägenhet i min haud, hvilket rättfärdigas af den omständighet, att generalen före sin död utnämnde mig till hans hustrus och barns försvarare samt hans tillkommande svärson. — Omöjligt! utropade Emil. Ni glömmer . ... — Jag glömmer intet, min herre, afrböt Richard. Af aktning för er egenskap af gäst i huset kan jag ej ens förglömma det anbud ni gjort, hvart löjlighet och otillbörlighet ni nu säkert inser, sedan ni fått veta att jag är grefvinnans måg. Men jag har af min tante fått i uppdrag att fråga er, huruvida ni ej har något annat pris på er tystlåtenhet i en fråga, som genom er illvilja kan blifva ohehaglig för min familj. Tala derför — säg mig edra vilkor. — Herr grefve! utropade Emil i det han förbittrad sprang upp från sin