stadgadt, den ertra afgiften skall indetalas hwarje gång med ett halft års in: trädesafgift å följande tider: första terminen d. 1 Dec. innew. år, andra dito April 1870, tredje dito Sept. 1870, fjerde dito Mars 1871, semte dito Sept. 1871, sjette dito Mars 1872, sjunde dito d. 1 Sept. 1872. Således Har styrelsen i allmänhet ef terkommit den från flera Håll gjorda frams ställningen om förlängda inbetalningsterminer, hwilka med undantag af de tre sörsta tomma att erhålla den äskade mellantiden af 6 månader. — Ekutslärs såganläggning. Under denna rubrik meddelar G. P. redogörelse för en anläggning, fom kommer att pi: wa Gefle— Dala jernwägen en swär stöt. Sedan nemligen hrr Astrup et Sörens fen inköpt Eifkarleby sågwerk jemte betyrliga stogar inom Öster och Wester Dalarne, hafwa de nu beslutat och re dan påbörjat anläggning af en ängsåg om 100 hästars kraft och 8 enklu ramar wid Skutstärs ypperliga hamn söder om Gefle, ver äfwen mera djupgående fars tya tunna åaå in och ligga skyddate för alla windar. Wid sagen skola c:a 300,000 timmer årligen försågas. Man hade först ämnat begagna Dalelfwen säsom bittius till flottningsler til Elfkarleby sågdam, derifrån i ränna nerföra timret till Sandörns brädgård, seran med ång: båt bogjera tet till Häggörn, der fågs werket skulle ontäagas samt slutligen frafta wirfet derifrån på jernwäg til Skutskär, ver brådgården skulle wara bes lägen. Manga swåriaheter reste fig lit: wäl deremot sasom Elftarleby fiskarenas höga fordringar på ersättning för Aes nom flottnina i elfwen förstördt fiske m. m. Tillfölje häraf upptogs förslaget att frakta timret genom flottning direkte från Elfkarlteön til Skutskär få mycket mer, fom man derwdw kunde till , af den föreslagna jernwägens längd begagna fig of ett mindre wattendrag den s. k. Stickäbäcken, dit timret kunde ledas från Elfkarleö bruks hålldam tels genom öfs wer marken timrade rännor dels genom uti densamma gräfra kanaler, klädda med bafar och brårer. Denna flottningskanal om cirfa 5, mil är beräknad att tosta 66,000 rdr oc) är redan få pass särria, att den redan i höjt fan begagnas såsom flottled, ehuru den ej hinner blifwa komplett färvigs rännornas och fana lens bretd variera allt efter wattuets hastiabet och funna 2 till 8 ftodar i biedd tillryagalägga wägen från CElffars lebvatill Stutskär. — Hwilken förlust i trafifinkomsten härigenom kommer att tihskondas Gfle — Dala jernwägen ligger i öppen dager och än större kommer den att blifwa, vå tet ej är osannolikt att ä wen Korsnäs såawerksbolag kommer att på denna wäg forsla ned det mesta at sitt timmer, om ej alltsammans. Mun bar bär bört, att skarpa anmärkningar uttalats i Gefle mot arossbandlar Muren såsom jernwägens spiritus rector, att han ei tå tic tertill war inköpte för jern: wägebolagets räkning Elftarleby sågwerk och skogar och deriaenom betryggade jernz wägens bestånd. Detta, har man sagt, skulle hafwa warit ganska lätt, då jern wågen eger en så stor refervfond uppe aående till mer än en million, men fan: ske är detta klanter mindre befogadt. Å 3 L L Å — — — — — — — —