moriga förslag. Baronessans pennins gar kommo för öfrigt wål til pass, ty på senare tiden hade grefwen icke fett rigtigt gentlemony ut, men nu stetde en förändring, och många torde erinya fig ha under sommarsaisonen i Tipoli fett ten unge utlänningen, fom parapcrade i rock, wäst och kenkläder af blått sammet, rödrandig skjortkrage och en lyfande röd sidenhalåtuk. Den game la baronessan fattade alltmera tillgifwenhet för ben unge mannen, oh! då hon, som eger en panffa betgolig för: mögenhet, ide har tirekta arfwingar, beslöt hon att. tillförsärra honom fina penningar genom adoption, En fåvan rättelig handling fordrade juridisk jak lunskap, oc baroncssan ulbad fig råd of em af Köpenhemns ketettiva poli. män, Örfwerkonstapeln infann fig, af hörte baronzasans berätteise om ben unde lantsflyltige grefwen och fick tillfälle att se och tala med denne. Detia samtal skulle emellertid ha ledsamma fölirer. Poliemannen fick genast, med ben för tetta stånt egendomliga instinkt, för fig att bär ej stod få rätt tid, och han anställde unvev hand en widt oms fattande nurersökning, hwillen till slut också ledre till vet önskade resultatet. Grefwe Josef ve Lambert, ättlingen af fursstliga hufet Lichtenstein, wisade fig wara en skollärareson från Gjeltant, jom have tagit afgånasergamen från ett seminarinm med mydet fena betyg och berpå flackat omkring i Swerige, tills bon nu sörsötte sig i de aristokratiska irttsarne här i staden. Håäromdagen blef ör arejmen under polisens tillsyn jorslad till fin fattiga födelseort. Sic transit gloria mundi!