En Familjhemlighet. Berättelse af Baronessan Ch. v. Graven (Öfversättning) (Forts. fr. föreg. n:r.) På bordet brann en lampa, genom hvars skärm de öfre partierna i rummet voro inhöljda i ett halfmörker, medan ett sparsamt ljus omgaf den unga flickan med ett magiskt sken. Djupt nedsjunken i en ländstol, blekare än vanligt, hvilade den smärta varelsen deri; stora tårar perlade ur hennes ögon ned utför kinderna, i den ena handen höll hon ett nyss anländt bref, och i den andra sitt sköna, aristokratiskt formade hufvud. Brefvet, som uppenbart vållade henne mycken smärta, var af följande innehåll: Fröken Paula! Frukta ej att jag skall förnya mitt, för er så obehagliga, anbud; tillåt mig endast att, ärligt och i bästa afsigt, framställa den frågan, hvarför ni utan betänkande afvisat mitt tillbud, utan att gifva mig den minsta stråle af hopp, oaktadt ni under våra föregående samtal latit framskymta, att ni kände behofvet af en deltagande vän? Kära vän! Jag kunde vara er fader, om vi räkna efter år och erfarenhet, och då jag anhöll om er hand, tog jag ej i beräkning den uppoffring ni skulle