Norrländska Korrespondenten – 28 september 1869, sida 2

rizonten, hvars ljus endast kastade svaga strålar, ej understödda af någon adlig titel, af diamanter och ädelstenar, men hvilka voro så mycket mer framträdande, då grunden, hvarifrån de utgingo, var mörk och hemlighetsfull. En af Wiens penningearistokrater, bankiren Goldberger, hade åt sin hustru antagit en sällskapsdam, som besatt alla de framstående egenskaper, hvilka tillhöra en dam af stånd. Fröken Paula Salowski var af polsk härkomst, i flera år hade hon varit sällskapsdam hos en rysk furstinna i S:t Petersburg och derifrån hade hon medfört de mest hedrande vittnesbörd. Fru Goldberger — eller som hon kallades i sitt hus, vhennes nådn, slöt sig hastigt och. varmt till den nya sällskapsdamen, och denna återgälldade med uppriktig trohet den vänskap, som den inskränkta, men godmodiga qvinnan visade henne. Mest skattade sig sällskapsdamen lycklig, derför att hon kommit i beröring med ett väsende för inskränkt för att kasta en djupare blick i hennes inre, emedan hon inträdt i bankirens hus med förtviflan i hjertat och vemod i själen. Hon var nödsakad att uppbjuda hela den själsstyrka, hvarmed naturen utrustat henne, för att kunna bibehålla den mask af likgiltighet, som i verldens ögon var ett kännetecken på Paulas uppträdande.