liga belatenhet med den ounttröttliga Tu ech arbetsförmåga, fom utmärlte Johannes. Så fom änrtligen den dagen då Johannes blef fri Pastor L. förbarmade sig öfwer honom och gaf honom laga för: swar. Kläder och on liten handtassa fame lade hans kamrater åt hnon. och en fome marmorgan lemnade han sängelset och of, som ännu nödgades stanna derinne. Men det gick Johannes som alla andra, hwifka ångerfulla träda ut ur sängelset och begära att samhället fom en huld fa der ffall åter upptaga det straf, ade barnet. Kan stöttes tillbaka öfwer allt och ingen wille anförtro honam något arbete. Sin sinnesstämning under dessa dagar uttalade Jehannes i ett poem, hwarur jag här lemnar ett utdrag: Så hafwa mina bästa år förswunnit J trånaa bojor och i bitira qwal, Oh lefnagssolen öfwer zenith hunnit Och lifvet synes mig ett duntelt tal. Från dessa trånga hwalf jag nu fått draga, Men stämplad med en menftlighets föra ft, Öch stall, en främling, genom lifwet tåga Män möda, der nöd och suaror ligga watt. O, Swenskla sosk, jag mill ej mer begära Ått träda in uti er sysloming; Jag will ej gå er barnarätt för nära. Förr gå en främling hela werlden lring. Till Amerila wände nu Johannes fin håg, och att börja med wandrade han upp till Stockholm, der han wånde sig till en ädel man och klagade fin nöd. På detta hjerta slaprade den förskjutne, den man: ärade, ej förgäfwes. Den fanne filantrvpen gaf honom kläder och penningar för öfwerfarten till Hmerita. I Ottober må nad lemnade Johannes Swerge, och hans bref till härwarande betanta andas mäls signelse öfwer den fom näst Gud, mwäljia: varen af FJohannes egna snåfwanden, gjorde honom till en ärlig och redlig menniffa. Här stlutar fången bioarafen sin enkla bevåttelfe om sin nu lycklige kamrat, hwars historia jag will låta Johannes sjelf af fluta, tv framför mig tigger ett bref, ras teradt Newyork, från den uve ameritanske medborgaren till wännen biografen på fält: ningen. Han skrifwer bland annat: Min närwarande ställning är efter mina anspråk tillfredsjtällanre. Jaq är skuldfri 60 lefwer fom on fri och glad ar: betare. Jag spränger eller rättare borrar sten och dar 2 dollars om dagen. Man säger om mig att jag är en god arbetar ve, wälländ af mina nnwar. arbetsfamrater och af alla. Mina nöjen är att gör ra små utflykter om Söndagarne och efter slutadt arbete om qwållarne. — Ac, läre wän, om wi finge återse hwarandra, tala om politit, pocsi och filofofi m. m. Wi tunna förstå och demonstrera med bmarann. Farwäl! Ii äro alltid hos fwar: andra i tantarne och träffas i bref. Wännen IJahanued. Hwad säger ni om denna sällsamma historia? Den erinrar oss bland annat der: om, att wi lefwa i i ett samhälle, fom ice prattifft tillämpar den läran four bjuder att den fig omwänder och bättrar, ho nom skall warda förlåtet. Den uttryckta undran, huru en man med sådana anlag funnat förgripa fig mot eganderåtten, san finna en förtlaring om man antager att någon sanning ligger till grund för Galls och Lavaters system, ens ligt hwilfet tiuforganet och det matematisla organet ligga ganska nära och näftan ingripa i hwarandra. Dundrade ärsdagen af Alexander von QAMmHAIStZ FASO