stall alrrig hafwa spelat Nichard ten tred je bättre än bin aftonen. genmögsnötet i Throndhjem. JF Throndbjemg Stiftavis N:ris 197 —200 förekommer en fullständig berättelse om förhandlingarna wid jernbang: mötet i Throntbjem den 25 sistl. Nugusti. Till sitt omfång allt för wirlyftig för att i wårt blad funna återges, må wi inskränka oss till kontentan af densamma. Stiftsamtman Motzfelrt inledde förhandlingarne med en framställning af hwad fom föranlett mötet, neml. landås höfding Asplunds uppmaning i detta hänseende, med anledning af det i sådant afseente i Swerge hållna möte, hwarefter landsh. Asplund, uppfordrad att uttala fina åsiater i saken, började viffugsionen, hwarwir han lade i dagen Norr: lands och särskildt Jemtlands resurser och framtita betydelse, nyttan för de nämnra landedelarna att stå i förbindelse med isfri hamn, om nyttan för Norge och särdeles Throndhiem i merkantilt och sör båte Norge och Swerge i politiskt hänseende af en jernwägsförbindelse mellan dessa rikens nordliga delar m. m. Hr A. slutade sitt andragande med, att faten är ett lifsspörjsmål för Semttand och jag skulle önska, att förfamlinlingen wille göra något för att understödja den. — Ordföranden, ftiftsamtman Motzfeldt, top derefter ordet, framhållande omöjligheten af realiferanse vet af Hr A:s förslag om jernwänasganlägg: ning emellan Throndhjem och norra Sweraes provinser, förwissad derom, att sympatierna woro mera för den förut föreslagna jernwägsförbindelsen mellan norra och sydliga Norge, Throndhjem — Christianiabanan, och för båda ansåg han omöjliat erbålla anflag, förordande bderjemte jernwägssträckningen öfwer Röros. — Amtman Smith uttalade fina fympatier för en jernwägsförbindelse med Swerae och sade sig weta dessa wara allmänt delade i hans ristrikt, men wille icke gå längre i saken än på fin höjd medae en framstållning till regeringen om liniens undersökande. — Ofwerläras ren Holth talade med wärme för saken och framlade till beskårande de månaa fördelar fom wore att wänta fom följd af en förbindelse mellan norra Swerge och Norge, förnämligast Throndhjem, hwilket sednare genom den tilltänkta Threnthjems — Christianiabanan, lemmen till stånd innan Throndhjem kunde uthärda konkurensen med Christiania, lätt kunde uppslukas af det sistnämnda fam: bället m. m. — Stogsinspektören Olsen uttalade sig för en Throndhjem—Nörog Dalarnabana; det är — yttrade han — en framtidstanke att förbinda Norge di rekt med hjertat af Swerge. — Brutkgdpatron Farup förenade fig med föregås ende talare och anhöll om att man förjde för att också denna linea blef under: sökt — Borgmäftar Ström war äfwen för Rörosbanan, fom han ansåg kunde brukas som utgängspuntt antingen till Dalarna, Sundewall eller Östersund. Talaren trorde att om mötet bidrog till att Röroslinien blef underfött, skulle ans tipatien mot förbindelsen med Norrland och Jemtland ge tappt. — Köpman Knopp uttalade fin mening wara den, att om nödwändigheten af en jeruwäasförbindelfe mellan Jemtland och Throndhjem werkligen är påträngande, tan den ide tillfretsställae med en bana öfwer Röros. Atvokat Ovam anfåg Swerge ha förs sta fördelen af en jernbana till Throndbjemstjorten och motsatte fig hwarje bes stämdt uttalande såwäl för fom mot den ifrånawarande jernwägsförbindelsen, hwaruti äfwen amtman Smith instämde. — Rettor Miller anhöll om uppläfanbet af det förslag fom öfwerlärar Holty inlemnat, hwilket, efter det landshöfding Asplund ytterligare, i wederläggande af: fiat, yttrat fia, af ordföranden upplästes, så lydande: 71. Församlinaen uttalar fig för det önsttiga i en jernwägsförbindelse neflan Shrynanshkiom arch Sunpswall ns