manfölle i gemensamma bemördanten för Rorrlants wäl, br landsh. oc ansåge bädas mission ide funna nöjaktigt föl: as med mindre de ej inbördes satte fia med hwarandra i iden enigaste samwerkan. na a o us I Efter bet, på hr lantsh:s proposition, mötet dels förortnat frowef. Lofstedt att föra protekollet, dels och beslutit, att enaft re refolutioner, fom mötet kunde komma att fatta jemte metiverna derför, men ice tiekussionen skulle i protokollet uflyta, framträrre åtskilliaa vpersoner, ywilka, med företeende af särskilda fom: munalstämmoprotokoller, styrkte fin De: hörighet att för Hellaums, Ytterlännes, Edsele, Ramsele och Thorsäters socknar vid detta sammanträrke föra talan, äf: wensom br landtf. och ritd. A. J Thor I mee anböll, att i protokollet få anmärkte ne för honom af Borawattnets och Nagnnda secknemän i Jemtland utfärdar de fullmafter att å deras wägnar lifliat understödja framgången af det mål, för hwillet mötet sammanträdt; och skulle yärwid särskilrt antecknas, att Thordakers! kommnnalstämmoprotokoll innefattade föreskrift för ombudet att yrka, att frångawarande, hela Norriands framtida wålstånd afserda företag måtte förfsallo, då Thorsåters kommun ansåge fia för egen vel ide hafwa någon uteslutande förmån deraf att förwänta. En liflia öfwerläggnina uppstod bärs efter, hwarunter en mängd talare bufwudsakligen sammanstämmande anförde: att Norrlants snara och närmare anflus tande till vet öfriga riket wore en lildfråga i ordets strängaste mening: att hwad Norrland i främsta rummet bes höfte wore armar och kapital, emedan den nuwarande befolkningen på de fleste ställen wore för fåtalige och saknate er: forderlig kapitalstyrka för att funna tills godogöra fig re rifa förwäfskällor, fom naturen dem förlänat: att en jernmwmägdförbindelse med rikets mera kultiverade velar ntajorde en häfståna härför, och skulle föranlera inflyttningar i ster skala helst de erlinaebara trakterna woro ofante liga, och tillfällena till fabrifganläganins gar många och lefwande: att dä Morrz lands mera bebyggra del retan sträckte fia flera mil från hafwet, hamnarne, fom 1 allt fal minst halfwa äret mworo tills frusna, ide berette det inre landets får: skilda delar någon werlligt gagnande fam färdsel, ware fia dem emellan inbördes eller med ret öfriga rifet: att om än olika meningar kunde ega rum rörande jerns wägens lämpligaste riktning norr ut från Gefle—Fahlu banan och widare från Ljusdahl, dit ven ostritigt torde komma att dragas, någon skiljaktighet likwäl icke torde yppas i antagandet deraf, att ba: nan borde få den sträcknina, attren, utan alltför stora lokala swårinbeter, uppfåns gade denemest a trafiken, och följaktligen icke komme att genomgå trakter, som woro nära nor obebodta, och der, i ansende till jorrens ofruktbara beskaffenhet, någon framstående kultur ide heller i framti den sannolikt funde winnas: att på fam ma gång man såsom ett hufwudmål bor: de taga i betraktande banans widare fort: sättning till Trondhjems isfria hamn, hwarigenom en god marknad i Norge för swenska fabrikater skulle bereras och billiga priser på åätskilliga wäsendtliga lefnadsförnödenheter härstädes erhållas, man äfwen lika hufwursakligen borde iaf taga, att Norrlanrs särskilda delar i möj: liaaste mån af jernwägens wälgerningar komme i åtnjutande, och att följaktligen både Jemtlands och Westerbottens ins tressen blefwe tillgodosedda med en bis rekt kommunikation med förenämnde i8fria hamn: samt att i i alla dessa bänfeenden banans levande till någon lämplig punkt mir Ångermanelfwen skulle båst uppfylla ändamålet, oc) wida bättre än genom werkståligbet å Sundswalls mö tes härutinnan fattade beslut främja Norrlants gemensamma förmån. Någon skiljaktighet vppades dock under distfussionen, i vet en talare, med bhwil: fen många hörtes instämma, yrkade, att mötet mötte såsom fin åsiat uttrycka önffs wärdheten af banans dragande upp till Sollefteå, — en punkt, fom förmodades