fult, usel lost, twångströja, arå systyar — sädant är härwarande dårhus. Sf werläkaren, fom på grund af sitt strängt ftatolsla tänkesätt tog lofwen af fina för kunte till platsen, och en syssloman med ett martialiskt utseende, hwilken till äfwentyrs wäl förstår attt föra prygelkäppen, men neppeligen står framom fi: na underhafwande i bildning — sådan är tillsyningsperfonalen. Til denna ans stalt fördes Barbara Ubryk i brist på någon bättre asyl. Wisfserligen wårdas hon bättre än de andra patienterna, hwilka hänga fia eller löpa bort och för: följas med knölpåkar — hwarpå just i år inträffat ett exempel, och fom aifwit härwarande läkaresällskap anler ning till klagomål hos myndigheterna. Sålunda har den arma Barbara kommit ur askan i elden, och huru bellaglig är icke den framtid, som wäntar henne i denna wår tids humanitet hånande asyl! Sedan mannaminne har ingen såsom botad lem nat detta tystra hud. Tills widare bes finner sig den olyckliga under tomaremyndighetens uppfiat och wet således ide ännu of twångströja och andra tylika trefligheter, fom framrdeleg ide torde tomma att förmenas henne, tå hon en gång uppbör att wara föremål för ber waknina och börjar blifwa föremål för behundling. Hon afhemtades, fom bes tant, från karmeliternunneklostret i en droska och fördes till en för hennes skull iordningstäld, sorgfälligt rengjord cell, ter hon genast blef omgifwen af en hel swärm barmhertighetssystrar. Nedanför: sta natten hon tillbragte i dårhuset, föll bon ned från fin bädd och årrog fia en benskara, fom man, efter hwad det för: säkras, först nu, efter en längre tids förlopp är betänkt på att bota. De, fom fett Barbara i formeliternunnor:nas kloster, funno henne wisserligen frå lande i en wrå, men hon reste sig per nast, tå hon derom tillsades, och rörde sig ganska ledigt i fin cell; nu deremot är hon sängligaande och känner smärta mid hwarje rörelse. J de flesta tirs ningsberättelfser har man framhållit, hus rusom hennes fjälstilftånd förbättrats; wi få wäl fe, i hwad mån detta warit sanning. — En annan forrefpondent, fom bekräftar den råliga behandling, fom Barbara röner i fin nuwarande mi stelseort, hwilket för öfrigt är temligen naturligt, då hospitalet också står under ledning af nunnor, säger, att hon nu bes finner sig sämre än förut, och att hon batar nunnorna samt allt hwad fmartklädda qwinnor heter.