från den sanna och kristliaa — hwilla 1 ex. i emiarationen aifwit sia ett få ketyrande uttryock. Fördenskull wända de sin äfwen till lärnan of tet fwenffafole ket, Swerges bönder, hwiltas söner de wilja uppfostra till — swenska bönder i erdeto bästa bemärlelse — och ingentina annat. Såsom medel benannas i första rummet underwisnina i Swerges biftorio, i nära sambant med geografien, i te gamla norriska sagorna, äfwensom i wåra nuwarande institutioner, såsom grunmlagar och komn unolsörfattningar, hwilla hwarje mer borgare bör känna, ej blott för att funna yraltiskt anwånta dem, utan främst derför att te äro det fullständigaste uttryck cf folkets nuwas rande ståndpunkt i politiskt och socialt bänseende. Vägning af gopa poeter och prosaista författare bör naturligen oc anwäntas fåfom ett kraftigt medel för fännetomen om sesterlandets tultur äfwen på andra områden: få lånat läre jungarnes intresse och sattningsjörmåaa träder sia. Förmå an att skrift och tal retiat, om eck entelt, uttala fina tanfar, blifwer sjelfllart ect of skolans förs nämsta syftemål att uppöfwa bog sina lärjungar, hwarföre modersmålet bör, jemte bistorien, intaga förnämsta rummet wid underwisningen. Sång och war penöfningar, äfwen wiatiga moment i en sesterlämsk älknitur, böra begagnas tels säsom lämpliga förströelser. Men denna urffestron skall veck, ehuru hon naturliatwis icke kan undgå att meddela wissa insiater, icke gå ut på att Acra lärjungarne till något onnat än bönder. Fördenskull är ret på retan fysistt och andligt utbilrate ynalinaar eller unge män af bontkeklassen, hwilka bestämt fig för att inom densamma för: blifwa, fom hen will werka. Det af brott i te wanliga landtmannasysslorna, som måste blifwa en följd af wistelsen wid skolan, måste också göras få fortwarigt fom möjligt, dels på det att jorden ej må sakna de traftiga armar, hon wäl behöfwer, dels på det inga förklenande wanor må göra lärjungarne mindre lämpliga för det yrke, fom rod för lif8titen bör blifwa deras. Hwarje kurs inom skolan bör derför ej beräknas upptaga längre tid än ett halfår, nemligen från Oktober till April månad, och lär: jungarnes ålder bör wara från 18 til 30 år. Deras lefnarssätt bör också, der vetta fan öfwerwakae, ställas få enkelt fom möjligt, och lärarne böra genom lära och efterröme söka uppfostra vem till gursfruktan och sedliahet. På ett förtroliat samlif mellan lärare och läre jungar beror mer än till hälften bet lycdlisa refultatet of ten bildning, fom folfhögskolan gifwer. En följd deraf att hon är en skola för bönder blifwer att äfwen grunderna för sårana funffaper fom hafwa speciel tillämpning på jordbruket, få långt ti den det mergifwer, ber böra metdelas. Kunskapen om jordarterna, något landts mäteri, enklare räkenskapsföring o. dyl. böra i detta afseende föredragas. Som dock tiden är fort, fan ej wäntas att nås ara mera speciella kunskaper i dessa äms nen skola af lärjungarne inhemtas. Då skolans uppaift är att i första rummet werka wäckande, fan hon naturligen ej föra landtbrulestolan öfwerflödiag för dem, fom önffa större insiat i fitt yrke. 3 Danmark har man oc twertom anmärlt att untevwisningen i folkhörffos lan ingifwit håg för witare landtbrutfgs studier J alla hänrelfer bör dock dens na skola lära fina arepter att rätt förs stå och amvänva te lärromar, fom i böcker och afhandlingar om jerrbruket meddelas. Af vet ofwanstående är sjelfllart att lärjungarne i fotthögstolan ingalunda skola uppfostras till ware fia hela eller halfwa berrar. Den bilvnina, fom de erhålla, skall twärtom lära dem att akta sitt eget yrke och att menniskaus wärde ej är beroende på hennes fambälleftälning, utan på hennes heter oc) ruslige bet. Ej heller är det meningen att såsom en och annan befarar — sffolan